Ayn Rand heter världens kanske mest extremt liberala person. I hennes roman ”Och hela världens skälvde” menar Rand att människan endast bör handla utifrån egenintresse och förkastar mänsklig omtanke. Den egna lyckan är det enda viktiga i en människas liv.

Centerpartiets Annie Lööf har kallat boken för den i särklass bästa hon läst. Och hon är en av de drivande krafterna bakom Centerpartiets resa högerut. En resa som tar oss långt förbi Moderaterna och Kristdemokraterna. 

Men hur i hela friden kunde folkrörelsepartiet Centern med sin förankring bland små- och mellanbönder följa Lööf i spåren? Den minnesgode drar sig till minnes hur hon och andra drev fram ett idéprogram, som innehöll ”godbitar” som månggifte, slopad skolplikt m.m. Först då vaknade den interna oppositionen, och programmet skrotades. 

Efter valet 2018 gjorde hon klart att hon skulle motverka allt inflytande för SD. Det hedrar henne. Men där upphör också mitt beröm. Hon drömde nog om att hon skulle bli statsminister, vilket bidrog till att regeringsbildningen tog 314 dagar. Och idag drömmer hon om ett samarbete i ”den breda mitten, för att inte ge vare sig Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna inflytande”. Och regeringen får inte förhandla budget med V, för då kommer C att fälla den. Alldeles oavsett om innehållet gynnar eller missgynnar C. Den vuxne i rummet?

Idag består den breda mitten enbart av Centern. Eller kanske bara av Annie Lööf? Men hon fortsätter med att driva huvudlösa förslag för att nedrusta den gemensamma välfärden. Låt oss hjälpas åt att dra vårt land bort från dårpipperierna att allt ska konkurrensutsättas och privatiseras.