Blev det kommunalt dopad idrott i Katrineholm?

Blev satsningen på den nya ishallen det bästa utifrån att få fler ungdomar i rörelse per satsad skattekrona, undrar insändarskribenten. Arkivfoto

Blev satsningen på den nya ishallen det bästa utifrån att få fler ungdomar i rörelse per satsad skattekrona, undrar insändarskribenten. Arkivfoto

Foto: Anders Göransson

Insändare2022-09-21 07:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu har den nya ishallen varit färdig en tid och jag är lite nyfiken på om alla de sporter som skulle rymmas under ishallens tak och som motiverades som skäl till bygget nu blivit realiserade?

Blev beslutet om byggnationen som tillsammans med byggnad för omklädningsrum, kontorsutrymmen, med mera kostade cirka 150 miljoner det bästa utifrån att få fler ungdomar i rörelse per satsad skattekrona? Naturligtvis ska hänsyn tas till pandemi och restriktioner.

Jag skulle ändå vilja se lite statistik redovisad, över antal utövare och föreningar som nyttjar hallen för de idrotter som kommunen radade upp som skäl till byggnation, det vill säga skridskoskola, allmänhetens åkning, curling, ishockey, paraishockey, rullstolscurling, shorttrack, långfärdsskridskor, hastighetsåkning, konståkning och bandy. Eller blev det till slut bara en bandyhall där övrig ”vintersport” är hänvisade till gamla hockeyhallen?

Om så är fallet så blev därigenom Katrineholms kommun tyvärr ytterligare en av de kommuner i Sverige som sysslar med ”kommunalt dopad idrott”.