I en insändare 13 januari hävdar Victoria Barrsäter (C) att ”skolan har haft konstanta omorganisationer och besparingskrav de senaste åren” och att majoriteten i Katrineholm ensamt skulle vara ansvariga för att unga flickor mår allt sämre. Det är verkligen att töja på sanningen. Sedan 2015, när undertecknad tillträdde som ordförande, fram till 2021 har tvärtom nämndens budgetförutsättningar stärkts varje år, med undantag för ett enskilt år. Ramen har ökat från drygt 741 miljoner 2015 till drygt 900 miljoner 2021, för att möta ett ökande antal barn och elever, löneökningar, stora investeringar i förskolor och skollokaler samt för särskilda satsningar. Allt kryddat med riktade satsningar från regeringen.
Liv & Hälsa – Ung, visar på oroande tendenser. Måendet hos våra ungdomar är allt annat än bra och flickorna mår sämre än pojkarna. Som vi kunde läsa i Katrineholms-Kuriren nyligen är detta inte unikt för Katrineholm, som Barrsäter försöker påskina, utan ett tydligt mönster i hela länet. Katrineholm sticker ut negativt inom vissa områden, och positivt inom andra. Resultaten visar också på skillnader mellan skolor i samma kommun.
Analyser sker nu i syfte att se vad som kan behöva förstärkas inom vårt ansvarsområde och i kommunen i stort. Flera faktorer bidrar till ungdomarnas sämre mående. Levnadsvanor och -villkor visar också nedslående resultat. Alltför många sover för lite, motionerar för sällan, är stillasittande, oroas över föräldrars arbetssituation, familjens ekonomi och sammanhållning, är stressade över skolarbetet, påverkas av sociala medier m.m. Det är hur som helst inte, som Barrsäter hävdar, skolans ”fel” att ungdomarna mår dåligt, utan många samverkande faktorer, flertalet utanför skolans kontroll och ansvar.
Mycket arbete behöver till, från många, för att kunna vända utvecklingen, tillsammans. Därför är vi stolta över att barn och unga är prioriterade i kommunens verksamheter, under skoltid och på fritiden.