Från en normal arbetsdags sysslor till ett förändrat arbetssätt har nu prövats sedan tidig vår. Allt arbete fick koncentrera sig på kärnverksamheterna i kommunen. Självklart kom skola, vård och omsorg att hamna i högsta beredskap. Frågor som: - Hur ska man jobba med kommunens kärnverksamheter under pandemin? Många frågor uppstod och osäkerheten blev stor. Folkhälsomyndighetens råd fick styra mycket av förändringsarbetet. 

Vissa arbetsmoment kan inte digitaliseras utan måste hanteras av en människa, som inom äldreomsorgen. Nu börjar frågorna för ansvariga om vilken typ av äldreomsorg som ska erbjudas i Sverige. Eftersom de äldre har blivit hårdast utsatt under pandemin. När vi politiker går in i nya budgettider i Katrineholm kan man fundera på vilket sätt vår kommuns arbetssätt har förändrats. Funderingarna om hur vi ska sänka kostnader på vissa delar och öka insatserna i en annan del av kommunens verksamheter pågår jämnt!

Vi måste satsa mer av skattemedel på kommunens egen äldreomsorg. Personalens arbetssituation och människor med behov av omsorg måste få del av en mer hjärtlig human vardag. Vem och vilka ska jobba med omsorgen i framtiden om jobbet för anställda sliter ut både kropp och själ? Dessutom ofta till låga löner och låga pensionsavsättningar. 

Ensamheten som begrepp har under pandemin fått en ny vardag. Inga vanliga möten med anhöriga eller bekanta har fått ske på exempelvis äldreboenden. Här påverkas även vår levnadskultur en framtid för våra äldre där just ensamheten är synligare för varje dag. Vi behöver prioritera om i den kommunala budgeten med fler personal och självklart utbildad som också kan tala och förstå svenska. Äldreomsorgen är till för våra äldre med behov och inte en arbetsmarknadsåtgärd. Svensk äldreomsorg kräver idag mycket dokumentation av det vardagliga arbetet, vilket sker på svenska både i skrift och tal. 

Jag vill avsluta med ett stort tack till personalen som dagliga gör livet lite bättre för alla våra boende inom äldreomsorgen. 

Mina rader ovan är till minne av min käre vän ”Pelle på Lusudden” som lämnade jordelivet för en kort tid sedan. Pelle hade ett stort hjärta för äldre och personalens arbetssituation inom äldreomsorgen, och då speciellt att hitta vägar mot ensamhetens gissel.