Samhället runt omkring oss går sakta men säkert mot ett liv som påminner om hur det var före pandemin. Vi kommer att gå vidare med glädjekänslor men också med sorg över alla dom som inte klarade av att överleva ett grymt virus. Många människors tillvaro har abrupt förändrats, slitits sönder och skapat varaktiga sår. I det läget kan man ju tycka att alla krafter borde dra åt samma håll. Men politiken verkar göra det motsatta. Alltså, på riksnivå.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen litar på folkhälsomyndighetens rekommendationer. Finns väl saker man kan tycka om enskilda rekommendationer, men i huvudsak syftar ju allt till att lösa den situation vi har samt rädda liv. Det känns tråkigt att somliga har gjort politik och valprocesss av det hela. Somliga partier anser att regeringen gör för lite. Men det intressanta med det är ju, att om vi hade haft en annan regering så skulle ju FHM ha gjort samma rekommendationer. I det läget skulle ju dessa partier ha kört över FHM, dvs sin egen myndighet. Är det ett samhälle vi vill ha? Är ett toppstyrt politiskt ledarskap bra för den liberala väljarens självständighet? Skulle det vara bekvämt för den moderata fria viljan? Och skulle det vara bra för den kristna KD-attityden att ge några människor all makt på den stora medborgarmassans bekostnad? Var och en får väl bli sin egen lyckas smed, men ibland skulle det kännas bra med lite mer nyanserad politisk debatt. Kanske vore det bra om medlemmar i samtliga politiska partier faktiskt tog sig en funderare angående sitt partis ideologiska kärna. För demokratins skull ...