Välj återvunnet – och sänk kommunens klimatavtryck

Bland det mest effektiva en kommun kan göra är att efterfråga återvunna material vid inköp, och prioritera varor som tillverkats av återvunna råvaror, skriver Peter Dahlberg och Susanna Lind, miljöföretaget Ragn-Sells.

Bland det mest effektiva en kommun kan göra är att efterfråga återvunna material vid inköp, och prioritera varor som tillverkats av återvunna råvaror, skriver Peter Dahlberg och Susanna Lind, miljöföretaget Ragn-Sells.

Foto: Anders Wiklund/TT

Insändare2022-11-17 07:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Valet ligger bakom oss, och i kommunhus i Sörmland sätter nu nyvalda kommunstyren sina agendor för de kommande fyra åren. Det är en utmärkt möjlighet att modernisera ett av de tyngsta verktyg kommunerna förfogar över: Offentlig upphandling, alltså hur kommuninvånarnas skattepengar används för inköp.

I dag står offentlig upphandling för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Det låter fruktansvärt. Men vänd på perspektivet: Genom att ställa tuffa krav på leverantörer har stora offentliga inköpare makt att åstadkomma förändring – och ett ansvar att göra det.

Sveriges kommuner står för sju av tio upphandlingar, till ett värde av 350 miljarder kronor om året. Här finns alltså enorma möjligheter att sänka Sveriges klimatavtryck.

Bland det mest effektiva en kommun kan göra är att efterfråga återvunna material vid inköp, och prioritera varor som tillverkats av återvunna råvaror. Den ständiga produktionen av jungfruliga råvaror står nämligen för hälften av världens klimatutsläpp, enligt FN. Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen – det som kallas cirkulär ekonomi.

Sörmlands kommuner kan skynda på utvecklingen genom att tydligt prioritera varor tillverkade av återvunna material i all upphandling. Inspireras gärna av framsynta kommuner som Göteborg och Växjö. De har visat att det är möjligt att skruva upp kraven och föra en bättre dialog med leverantörer för att systematiskt öka andelen återvunnet material i sina inköp.

Mer än åtta av tio svenskar, 84 procent, vill att deras kommun prioriterar återvunnet material i upphandlingar, enligt en undersökning vi på miljöföretaget Ragn-Sells låtit Sifo göra. Kommunledningar som ställer om till cirkulär upphandling har alltså invånarnas stöd.

Ändå är det fortfarande ovanligt. I Sörmland tillkom i år trots allt två kommuner, nämligen, Katrineholm och Trosa, på listan över de som har en sådan upphandlingspolicy.

Så här kan kommuner i länet skynda på sin omställning till hållbara inköp:

1. Skriv en ny upphandlingspolicy. Slå uttryckligen fast att återvunnet ska vara förstavalet så ofta det går. Enbart viljeyttringar om ökad cirkularitet leder i sig inte till verklig förändring i vardagen.

2. Ställ frågor. Fråga alltid efter andelen återvunnet material i alla varor som upphandlas. Dialogen hjälper leverantörerna att förstå vad ni vill och anpassa sina erbjudanden.

3. Ställ krav. Ge extra poäng till erbjudanden med en hög andel återvunnen råvara när offerter utvärderas. Gå sedan vidare till att, så ofta det går, ställa drivande krav på att en viss andel av den efterfrågade varan måste bestå av återvunna material.

Sörmlands nya kommunledningar har en jättemöjlighet att bli klimathjältar under mandatperioden genom att modernisera sin upphandling. Vem tar på sig ledartröjan, gör som väljarna vill och låter skattepengarna bidra till att bygga ett cirkulärt och hållbart samhälle?