Tiden sedan hon började beskriver Cristine som intensiv och spännande.
– Jag har fått ett fantastiskt mottagande och haft förmånen att min företrädare funnits på plats till i somras. Jag har träffat massor med människor för att skapa mig ett nätverk och lär mig allt jag kan om Sörmland. För mig, som kommer utifrån, kom lojaliteten till Sörmland i samma stund som jag fick tjänsten.
Hon tar en klunk av teet och vänder blicken ut genom fönstret. Regionförbundets kontor har fin utsikt över ån.
– Det är nog ett av de finaste kontoren i hela Sverige tror jag. Tyvärr är jag bara här ungefär tre dagar i veckan, det blir mycket resor.
Under uppväxten flyttade Cristines familj runt i norra Sverige. Fadern arbetade inom gruvnäringen. När Cristine började första klass landade familjen i Hedemora kommun, där de blev kvar under hennes skolgång.
Som 16-åring fick hon sommarjobb på ett äldreboende.
– Föreståndaren där var en fantastiskt chef. Hon var så inspirerande att jag bestämde mig för att själv bli föreståndare för ett äldreboende.
Efter att ha utbildat sig blev Cristine som 20-åring chef för ett äldreboende i Dalsland, och därefter chef inom äldreomsorgen i Linköping. Ett yrke med många positiva möten med människor, men också kontakt med människor i svåra situationer och en stor dos ansvar.
– När man har den rollen, att hjälpa och påverka, det driver en. Att vara i en sits där man bara kan se på är värre än att ha en aktiv roll där man kan hjälpa, säger Cristine.
Hon funderar kort och fortsätter:
– Jag har sett många människoöden, glädje, sorg och vakat vid dödsbäddar. Det är något man måste förhålla sig till för att kunna hjälpa. Livet är såhär. Det viktiga är att man inte fastnar i att tycka synd om människor. Varje människa är centrum i sitt eget liv, med allt vad det innebär av vad som är viktigt för dig och tycker du bara synd om människor missar du kanske det, deras glädjeämnen, vilja och egen styrka. Det handlar om människorespekt.
I Linköping beslöt hon att studera vidare till förvaltningssocionom. Hon har bland annat jobbat på Karolinska sjukhuset som planeringschef, varit med om att starta upp ett privat vårdföretag, har jobbat som chef inom både landsting och kommun.
Nu är hon alltså regiondirektör. Men Cristine var själv ledig under våren, sedan blev det sommar med allt vad det innebär av stiltje och ledigheter.
– Det känns som att det är först nu man kommit i gång.
När hon blir ombedd att säga tre punkter som hon vill fokusera på för att utveckla länet är det nästan som att trycka på en knapp.
– Vi måste stötta tillväxten i näringslivet. Det är viktigt att unga utbildar sig för det behövs människor som är utbildade till de jobb som finns. Sedan är det den fysiska planeringen och infrastrukturen, och där kan vi sätta check för fler tågavgångar och smidigare biljettsystem genom kollektivtrafiksamarbetet i Mälardalen – och det spelar ju roll för pendlingen och arbetslivet. Väg 55 är ett annat exempel på vad vi behöver jobba med och olyckan på Södertäljebron visar på den sårbara strukturen som påverkade många. Sedan är det digitalisering och samverkan med kommunerna inte minst inom vård och omsorg, hur vi kan hjälpas åt inför framtiden, men allt det här knyts ju ihop, allt hör samman. Det är jättemycket som är viktigt och det gäller att få ihop det där pusslet så alla bitar stämmer.