Lennart Halvardsson är en av de ideella krafterna som ställer upp för den som vill lätta på trycket. Han är ordförande i både NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, i Katrineholm och Sörmland och ordförande i RFHL, Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling, i samma distrikt.
– Jag halkade in i RFHL år 2009 nästan som på ett bananskal, eftersom min vän Inger Forsgren var engagerad i förbundet. Det finns så många orättvisor och jag ville engagera mig.
Lennart kommer ursprungligen från Vingåker. Som 17-åring flyttade han till Stockholm för att arbeta som undersköterska på Blackebergs sjukhus.
– Min mamma grät när jag flyttade. Hon var rädd för att något skulle hända mig. Men jag klarade mig, säger han och ler.
Så småningom började Lennart arbeta på Roslagstulls sjukhus. Det var på 1980-talet då hiv började skörda sina första offer bland de homosexuella männen i Sverige.
– Det var känslosamt då många gick bort, fortsätter Lennart.
Han fick bära skyddsutrustning på sig i mötet med patienterna.
– Men jag var inte rädd. Jag är inte rädd av mig.
Han gifte sig och fick barn. Blev långtidssjukskriven, hustrun var arbetslös och ekonomin drabbades.
Det gör att han har förståelse för personer vars ekonomi så småningom rasar helt. För dem snurrar det negativa hjulet allt fortare och inkassoföretag och kronofogden kommer in i bilden.
– Inkassobolag säljer även sina fordringar till andra bolag och skulden blir högre med växande räntor. Sen kommer skammen. Den som hamnat i skuldfällan frågar sig hur man som vuxen har kunnat ställa till det så för sig.
– Man kan dessutom vara missbrukare, hamna i skuld och sen blir nykter. Hur ska den personen orka reda upp allt? Då är det många som tar till flaskan igen. Man måste vara psykiskt stark för att orka.
Har man hamnat i skuldfällan är det svårt att ta sig ur. Om man till exempel inte har haft råd att gå till tandläkaren och förlorat sina tänder är det ingen som anställer. Man kan inte heller få hyreskontrakt och får flytta runt hos olika kompisar.
– Till slut har man ingenting. Det blir övermäktigt och lätt att bara ge upp.
Och även om man har betalat av skulden hos kronofogden betyder inte det att betalningsanmärkningarna, prickarna, försvinner. Man kan även ha ytterligare räkningar som inte har kommit till kronofogden än.
– Har man en skuld hos till exempel Cdon är det företaget som är borgenär och bestämmer hur länge prickarna ska vara kvar. I Sverige kan de finnas kvar i tre år. I övriga Norden stryks prickarna när man är skuldfri.
Efter återflytten till Vingåker engagerade Lennart sig politiskt.
– Jag gick med i Miljöpartiet. Nu är jag folkpartist och ersättare i vård- och omsorgsnämnden samt ordinarie ledamot i enskilda utskottet här i Katrineholm. Jag flyttade hit i maj 2014. I oktober hade jag startat en lokalavdelning inom RFHL. I Katrineholm förstår man mer av den här problematiken, anser jag. I Vingåker kämpade jag i fem år för att få starta något.
Har du något råd till dem som hamnat i den här situationen?
– Samla räkningarna, prata med kronofogden, sök skuldsanering, gör en betalningsplan. Det är inte alltid det funkar, men prova. Ett socialt kontrakt där "soc" skriver under kontraktet så att den skuldsatte kan få en lägenhet, vore också bra. Hyran dras direkt på socialbidraget.
Ett par föredrag har RFHL ordnat i Katrineholm. Ett om vuxenmobbning och ett om ensamkommande flyktingbarn. Mer är på gång. En konferens om hbtq (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) planeras. Det finns många som inte vågar komma ut ur garderoben, kanske på grund av religion eller samhällets bemötande.
Den röda tråden är människors lika värde.
– Man ska kunna leva, helt enkelt!
NSPH och RFHL
Paraplyorganisationen NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, består av ett nätverk av patienter, brukare och anhörigorganisationer. 12 medlemsorganisationer ingår. RFHL, Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling, är en av dem.