Kullbergska sjukhuset genomgår som bekant omflyttningar och ombyggnad, och för Benita Axners verksamhet har det inneburit flytt från norrsida till södersida.
‒Jag har precis fått komma till solsidan, säger hon och ler.
Leendena är många och sättet glatt. Det är något som Per-Eje Jerlström, som nominerat Benita Axner, uppskattar. "Hon är alltid vänlig, glad och omtänksam med stor empati", skriver han i sin motivering.
Benita Axner jobbar med det som numera kallas fotsjukvård, allt från förebyggande vård till vård av sår, och större genomgångar.
‒Så det är inget måla naglarna här inte, säger hon och skrattar.
Att hon möter patienterna med ett glatt och vänligt sätt ingår, tycker hon.
‒Det är kanske det man behöver när det är tungt emellanåt. Det är många som får svåra besvär. Det är tufft för patienterna.
‒Väljer man ett vårdyrke gör man väl det för att man tycker om människor, hoppas jag.
Vad ger ditt jobb dig?
‒Det är stimulerande. Man känner att man gör nytta. Man får väldigt mycket tillbaka av patienterna. Många har gått här länge. Man ska känna när man går härifrån att "nån har tagit hand om mig", att det har gjort gott.
Benita har två diabetiker i familjen, och engagerar sig mycket i frågor som rör diabetes. Hon träffar många diabetiker genom sitt jobb.
‒Man pratar mer om diabetes nu, konstaterar hon.
Nu är det sommar, och Benita Axner har sett fram emot sin semester, mest av allt att få ta det lugnt.
‒Att inte passa tider. Att inte ha så uppbokat, att få vara hemma med familjen.
Vad har du för intressen?
‒Hästar. Jag och min dotter delar det intresset. Vi rider vid Trolldal. Vi har får. Jag tycker om att vara ute mycket i naturen. Barnens intressen tar mesta tiden, det är en bonus att min dotter och jag har hästintresset som vi båda tycker är kul. Och bor man som vi gör är det skönt att bara vara ute.
När trivs du som bäst?
‒När det är lugnt och skönt. Den där stunden på kvällen när man får sätta sig ner med en kopp te och ta det lugnt innan man lägger sig.