Gotland är ett av Sveriges populäraste sommartillhåll. För Elfrida Östlund som är från Katrineholm, är Gotland och Visby hemorten året om. Här studerar hon arkeologi med inriktning på osteologi, läran om ben. Det betyder att det är genom ben och tänder som hon söker ny kunskap om historien. Skelettdelarna kan berätta om människans liv och leverne, sjukdomar och ekonomiska förutsättningar.
– Det går att förstå en del om människans sociala position i samhället, säger Elfrida Östlund.
Förra sommarn deltog hon i arkeologiska utgrävningar vid gotländska Roma, beläget ungefär två mil sydost om Visby.
– Det var ett maktcentrum och där finns mycket historia, säger Elfrida Östlund.
Under medeltiden fanns här ett kloster, som grundades runt 1160. Mycket lite dokument finns bevarade om klostrets historia, men uppgifter finns att munkarna här ägde tillgångar både på Gotland, Öland och i Estland. Klostret odlade jordbruksprodukter som såldes i bland annat Visby.
Arkeologer vill nu få fram mer uppgifter kring Romas historia.
Elfrida Östlund berättar om hur hon var med om att hitta två skelett vid utgrävningen.
– De låg i en del av klostret som anses vara viktig, kapitelsalen. Troligen begravdes de med högsta befattningarna här, berättar hon.
– Min teori är att de två skeletten kommer från munkar som levt i klostret, säger hon och förklarar att det från en tidigare utgrävning, i en annan del av klostret, också finns andra benen och dess historia håller man fortfarande på att nysta i.
Kanske är det kvarlevor från rika som också begravts här, eller ben som genom tiderna på andra vis hamnat här. Stipendiet som hon tilldelats av De badande wännerna (ett sällskap med en stiftelse som bland annat stöttar vetenskaplig forskning med anknytning till Gotland) ger möjlighet att dna-testa benen och ge nya upplysningar.
Analyserna som redan gjorts visar att de två munkarna sannolikt är två män, i 30-50-årsåldern. I analysen av ben och tänder bidrar både läkare och tandläkare med röntgen och andra prov.
– Jag har börjat analysera men är långt ifrån klar, säger Elfrida och berättar att hon nu vet att en av munkarna förmodligen hade artros.
Hur mådde han?
– Som osteolog ska jag inte dra för stora växlar kring hur han mådde. Alla upplever ju symptom olika. Det vi vill få fram är mer vilka sjukdomar som fanns vid den här tiden och koppla det till hur man levde och hur vardagen såg ut.
Elfrida Östlund berättar att man under medeltiden kan se att välfärdssjukdomar utvecklades. Olika tillgång på mat gjorde att människor med olika social ställning utvecklade olika sjukdomar.
– Näringsbrist kan ses i tänderna, säger hon och förklarar att det ger inlagrade streck i emaljen och även i människans rörben.
Vilken ny kunskap är det du hoppas att dna-analyserna av kvarlevorna från de två munkarna visar?
– Jag hoppas att de ska visa var de kom ifrån. Vi vill veta om gotlänningar gick i klostret. Tänk om de var från Gotland, då får vi omvärdera historien i Roma kloster, säger Elfrida Östlund och förklarar att hittills tror man att de som grundade klostret var tillresta till Gotland.
– Arkeologi är kärnan till vår historieskrivning. Jag har alltid varit historieintresserad, men inte av att sitta med böcker. Jag vill ta del av källan till vår historia. Att det blev osteologi var en slump, men helt rätt, säger hon och förklarar att det gör att hon hamnar i medicinämnet, utan att hon behöver vara sjukvårdsutbildad.
Och som arkeolog får hon vara med och skriva historia.
– Det är häftigt.