‒Jag ser det både som ett hjälpmedel och ett hinder. En talang. Jag är tacksam för den, säger hon.
Hon växte upp på en gård i Läppe utanför Vingåker. Vi träffar henne i Läppe, i mormors och morfars hus som hon nu tagit över. Föräldrar och en syster bor i närheten.
‒Jag bor i Karlstad och här.
Erika Malmberg har hunnit med massor, trots att hon inte tycker om att läsa, inte pluggar så mycket och har svårt att koncentrera sig. För bara ett år sedan fick hon diagnosen add, en form av adhd men utan överaktiviteten.
Att ha stora koncentrationssvårigheter, hur går det ihop med allt du har gjort, du verkar ha en fantastisk kapacitet?
‒Jag har maskerat det genom att jag gör så väldigt mycket. Jag har en koncentrationstid på max 30 minuter. Jag alternerar uppgifter, jag har en massa påbörjat.
Hur har du hunnit och orkat?
‒Jag har inga barn, jag tittar inte på tv, och jag har en förstående pojkvän. Det är det som har gett mig tiden.
När förstod du själv att du har en särskild begåvning?
‒Folk har sagt det till mig. Jag har förstått att jag är annorlunda. I och med det har jag länge tänkt att jag var dum.
2011 gjorde hon ett intelligenstest, för det fall hon skulle söka sig vidare inom Polisen där det i vissa fall krävs.
‒Jag ville bara få en siffra, för att få en förståelse för mig själv. Jag fick ingen siffra, jag hade över 135, högre mäter de inte. Det var en väldig överraskning.
‒Framför allt är det skönt att ha fått en förklaring. Jag var mobbad, men jag upplevde inte det som tungt. De andra barnen visste inte hur de skulle hantera mig, och jag visste inte hur jag skulle hantera dem, och då är det inte lätt att vara vänner.
Erika är tacksam för att hon fick utveckla sina starka sidor, däribland matte som är hennes främsta ämne.
‒Jag hade förmånen att lärarna lät mig köra. Jag gjorde nians nationella prov i matte i sjuan.
‒I Sverige har vi en tendens att vi utvecklar våra svaga sidor. Då blir vi alla medelmåttor. Hade mina lärare tvingat mig att räkna i andras takt hade det inte blivit bra. Har man någon form av diagnos måste man få utlopp för den på ett eller annat sätt. Om man inte får det kunskapsmässigt kan det ta sig uttryck fysiskt.
I dag är Erika vd för ett företag, inTechrity, som jobbar med informationssäkerhet, inte ur ett tekniskt perspektiv, utan utifrån juridik och kultur. Koncernen heter Combined Excellence.
‒Vi har huvudkontoret i Karlstad och har anställd i Örebro och kunder från Kalmar till Umeå. Vi är nio vd:ar i koncernen, varav två tjejer. Det är ingen som kraftmäter.
Mänskligt beteende är något som Erika finner mycket intressant, och som hon finslipat på att studera och dra slutsatser av. Informationssäkerhet handlar mycket om hur vi beter oss, och hur man kan hantera det.
‒Jag föreläser mycket. Jag började föreläsa när jag var 16, så jag har stor vana.
Hon har många iakttagelser att berätta, inte minst från sin tid på länskrim i Örebro där hon jobbade med förskingring och bedrägerier. Att sitta och förhöra bedragare gav henne många insikter.
‒Nu förhindrar jag bedrägerier eller att de uppstår. Jag hjälper företagen att sätta lampan på vad som krävs för säkerheten.
Erika började sin yrkesbana på Sparbanken i Vingåker, jobbade sedan på bank i Malmö.
‒Jag satt och analyserade penningflöden.
På senare år har hon varit rådgivare med dataskyddsförordningen som spetskompetens.
‒På alla mina jobb har jag tagit fram rutiner som jag har lämnat efter mig. Jag har byggt system för hur man kan förenkla.
Hur märker du att du har en högre intelligens än andra?
‒Jag märker det framför allt när jag får en ny uppgift framför mig, och att andra inte ser den på samma sätt.
Tänker du att andra är lite korkade?
‒Nej, det gör jag verkligen inte. Jag tänker, varför förstår inte jag hur de tänker. Jag kommer in i problemet från ett annat håll. Jag måste först sätta mig in i deras sätt att se, för att jag ska kunna förklara. Jag ser mönstret, lösningen. Jag hoppar över vägen dit.
Hur var det att vara med Genikampen?
‒Det var jättekul! När jag blev tillfrågad kände jag att för första gången var det något på tv som jag var bra på. Jag är duktig på problemlösning.
När trivs du som bäst?
‒Jag trivs som bäst i sammanhang där det finns relationer. Jag slipper analysfasen. Jag slipper läsa in en ny människa.
Att ha add har sina sidor.
‒Det är först när man har problem i sin vardag som man får en diagnos. Jag har svårt med impulskontroll. Jag tar impulsiva beslut. Mitt liv har alltid varit som en såpopera.
Numera vet Erika att hon har brist på signalsubstansen dopamin. Hon har en ring formad som den kemiska beteckningen för dopamin som ska påminna henne om impulskontroll. Nu har hon förståelse för sig själv och kan njuta av den hon är.
‒Jag trivs väldigt bra med den jag är och vart jag har tagit mig, säger hon.