"Så mycket vi kan hjälpa varandra med"

– Det är ett meck, halva bohaget ska ju med på såna här utflykter, skrattar Mira Korkiakoski medan hon ur den parkerade bilen trasslar väskor med blöjor, vällingflaskor, majskrokar, bananer och kläder, täcken, gåstolar, en tvillingvagn och två små flickebarn.

Övrigt2018-04-17 16:00

Från olika håll på parkeringen kommer fler kvinnor på samma sätt bärande, dragande och skrattande med utrustning högt och lågt – och två småttingar var. Vi är på träff med tvillingklubben. En av elva familjer bor i Vingåker, övriga på olika håll i Eskilstuna kommun.

Den ljusa samlingslokalen i Kvicksund fungerar perfekt för ändamålet. De breda vagnarna får plats i ett hörn och den stora tomma ytan mitt i rummet inbjuder till bebispicknick. I köksdelen dukas det upp med fika till de vuxna och på golvet kollar de yngsta genast nyfiket in varandra från filtar och bebisstolar.

Reaktionerna bland de 14 små huvudpersonerna varierar något. Någon blir blyg och vill upp i mammas famn, andra ler mot varandra över golvet, kravlar närmare, och har snart fullt upp med konversationerna. Flera av tvillingparen ser sig förnöjt omkring, och konstaterar att så länge brorsan/syrran finns intill är allt som det ska.

Fem av mammorna fick kontakt med varandra redan under graviditeten, och såg till att inte tappa bort varandra efter barnens ankomst. Efter hand har flera tillkommit och i dag består den här gruppen av elva mammor och alltså lika många tvillingpar som alla föddes under 2017. De äldsta tvillingarna fyllde ett år i februari, de yngsta kom till världen i oktober.

Caroline Borsch är en av initiativtagarna till gruppen.

– Det finns ju något som heter Svenska Tvillingklubben som håller kurser och ger stöd till nyblivna tvillingföräldrar. Är man minst åtta familjer på en ort kommer de och håller lokala utbildningar. Det var lite så det här började, jag hörde med de andra mammorna om de var intresserade. Men det slutade med att vi i stället bildade en egen liten klubb, berättar hon.

– Vi hade första träffen i december. Då var vi sju. Dagens träff är den fjärde i ordningen och via bekantas bekanta har vi funnit varandra. Det är så mycket vi kan hjälpas åt med, förutom den värdefulla vänskapen. Flera av oss umgås även lite spontant mellan träffarna, och tränar tillsammans.

Att få bolla frågeställningar och problematik, farhågor och glädjeämnen med andra i samma situation – som verkligen förstår – är oerhört värdefullt, konstaterar mammorna. Att få två barn samtidigt innebär omställningar i familjen, redan från beskedet på ultraljudet. Även om man fött barn tidigare dyker nya situationer och frågor upp.

– Plötsligt ska det vara dubbelt av allt, och större bil. Bara graviditeten är otroligt påfrestande, och så möts man av det faktum att förutsättningarna för föräldradagar är sämst för dem som får tvillingar, förklarar de. Gruppen har högt i tak, ingen fråga är för stor eller för liten att tas upp.

– Nu ställer jag kaffekoppen här, och så glömmer jag den tills kaffet kallnat, skrattar Johanna Schödin som deltar på träffen för första gången och gläds åt gemenskapen. Hon försöker servera döttrarna lite lunch samtidigt som hon tar del av vuxenfikat och umgänget.

– Hemma har jag huset fullt av kaffekoppar. Men sånt är livet just nu, rätt intensivt. Men ärligt talat hade jag nog föreställt mig ett ständigt kaos efter tvillingfödseln, och sådan stor skillnad blev det ändå inte. Vi har två pojkar sedan tidigare och de tycker det är jätteroligt med småsystrarna.

Hon ställer ner koppen på ett nytt ställe och flyttar fokus till Ellen som krupit iväg för att krama en nyvunnen kompis.

Nu är det stopp för nya deltagare, storleken på gruppen är lagom, det funkar att praktiskt få ihop logistiken och de hinner prata med varandra när de ses.

– Jag hoppas verkligen att vi håller kontakten och fortsätter träffas, om vi lyckas med det när vi börjat jobba igen och har ännu mindre tid över, säger Linda Karlsson.

– Jag tänker att för barnen kommer detta att bli ännu roligare om tre-fyra år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!