Björn Sund, född i Nyköping och uppvuxen i skånska Klippan, kom till Katrineholm 2000. Då var han klar med sin utbildning till civilekonom, han läste i Örebro, och fick jobb på Ericsson.
På frågan vad han drömde om som barn säger Björn:
‒Jag skulle bli stridspilot. Och så hade jag en bild av att jag skulle bo utomlands, i södra Frankrike, fast det hade inte gått ihop med att vara stridspilot... Jag har nog gått på känsla, vad är det jag vill. Jag är nog ganska bekymmerslös när det kommer till livsavgörande beslut.
Att han valde att studera ekonomi hörde ihop med hans intresse för aktier, förklarar han.
‒Jag var i ett kompisgäng där det fanns ett sånt intresse.
Friidrott har spelat en stor roll i Björns liv, och för hans egen del i synnerhet häcklöpning. Han var tränare i 25 år, först i Klippan och sedan i Katrineholm där han ägnat sig åt ungdomar i KSK friidrott. Nu har han slutat med det.
‒Jag började som tränare 1991 och höll på till 2017. Min ideella värnplikt är avklarad.
När han själv tränade och tävlade var hans mål att utvecklas.
‒Min ambition var inte att bli bäst, det var att bli så bra som jag kunde bli.
Vad har ambition för betydelse i livet?
‒Vad det handlar om tycker jag är att ta vara på sina förutsättningar, förvalta dem så väl som det går efter situationen. Man sätter ett mål, det behöver inte vara formaliserat, och försöker göra sitt bästa.
Björn berättar om sitt mål att göra 100 träningspass till årets slut, räknat från 1 juli.
‒Det går väl så där. Jag måste titta, säger han och konsulterar sin app, jag har gjort 25, så 75 pass på 95 dagar behöver jag göra. Jag försöker väl. Jag kommer inte att bli nedslagen om det inte går.
Strävan efter utveckling i arbetslivet har inneburit jobb på revisionsbyrån Ernst & Young, Sörmlands Grafiska och IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen). I december blir Björn Sund ny ekonomichef på EK-koncernen där Katrineholms-Kuriren, Eskilstuna-Kuriren och Södermanlands Nyheter ingår. Som ekonomichef får han en roll som inte är framträdande men som är högst väsentlig.
Pappa Roland var typograf på Bärgslagsbladet i Köping, och dragningen till tryckeri finns där konstaterar Björn. Han kommer främst att arbeta i Eskilstuna, men även i Katrineholm. Ambitionen är att jobba på hemorten en dag i veckan.
Hur tar du del av nyheter?
‒Jag läser Katrineholms-Kuriren varje morgon, i pappersform. Jag har nyhetsappen. När jag är på semester läser jag tidningen i mobilen. Jag läser Dagens Industri. Jag har en text-tv-app. På två minuter vet du vad som har hänt i världen. En av ungdomarna som jag tränade sa att "det är bara du och morfar som har den där appen".
På frågan vad som är bästa hemmasysslan glider svaret iväg till idrotten.
‒Vi är en hurtig familj. Barnen spelar fotboll och bandy, till sin pappas förtret håller de inte på med friidrott. Och vi gillar att åka utför. Jag är kanske inte nån fantom, men jag åker gärna och mycket.
Barnen är tonåringar och sätter sin far på prov.
‒Förr brukade jag vara jämn till humöret. Nu är mitt humör väldigt upp och ner. De vet precis hur de ska trycka på rätt knappar. Tonåringar borde ha en skylt på sig där det står "Under konstruktion". Man måste komma ihåg att det är en del av deras utveckling. Det är bara att inse.
Björn Sund trivs med löparskorna på, och numera också på cykel. På en fest kan han spontant ställa sig upp och hålla tal, och han har fått höra att han är en mycket social människa.
‒Det där med social kan ju skapa vissa förväntningar, ibland väl stora, den gången som du inte alls är på humör, konstaterar Björn.
Att synas är ingen drivkraft.
‒Jag har ingen strävan att stå i rampljuset som en del har, men jag gör det när det är nödvändigt eller när lusten faller på.