Nu finns han inte längre bland oss. Ödmjukt tackar vi för vad han bidragit med.
Mitt eget första minne av Kurt är från 1959. Samma år som han valdes till Flens IF:s ordförande. Efter en segermatch mot Malmköping gav han mig beröm och en klapp på axeln. Större kunde det inte bli för en elvaåring.
Så länge krafterna fanns var Kurt en flitig besökare vid Ekborgen eller Hammarvallen och gamla FIF-ares tisdagsfika. Han ville att gemenskapen skulle bestå också efter den aktiva tiden och därför initierade han med några likasinnande dessa veckoträffar för många år sedan.
Här har vi andra kunnat ta del av hans klokskap och humorkryddade sanningar i skiftande ämnen. Kurt Frisö hade åsikter om stort som smått och luftade dem gärna. Med glimten i ögonvrån sporrade han till debatt.
Dessa stunder med många glada skratt i Kurts sällskap bär vi nu med oss i kärt minne.
Vi kan också hämta inspiration och optimism ur Kurts klarsyn. Han såg inte motgångar som nederlag. Mer som utmaningar som efter analys skulle övervinnas.
Det var så Flens IF under Kurts ordförandeskap på 1960-talet vände bottenspel i fotbollens division sex till en framgångssaga som gav genklang i hela fotbolls-Sverige.
Vi tackar Kurt för högtidsstunder vid Ekborgen och mångårigt oegennyttigt arbete för klubben.
För Flens IF och Ekborgens vänner
Per Edlund