Kenneth Spathon, 66 år, är pensionären som inte sitter på en parkbänk och mata duvor. Jo, förresten, om parkbänken står någonstans på vårt jordklot där det finns någonting att se och uppleva som han inte sett förut. Då kan han säkert sitta där och njuta av tillvaron. En stund.
Men allra helst vill han på något sätt göra skillnad för människor. Tack vare alla sina resor vet han hur det ser ut i avlägsna hörn på jorden.
Men det är inga charterresor vi pratar om då?
‒Nej, charter är inget för mig. Jag vill se mig omkring, träffa lokalbefolkningen och få uppleva saker utöver det vanliga, säger han.
De fyra senaste resorna har fört honom till Sri Lanka där han funnit en mening i tillvaron efter att han gick i förtidspension 2014.
‒Det finns så många människor med behov, och med små medel kan man göra väldigt mycket, säger han.
Det började med att han alltid hade med sig färgpennor och block på sina resor. Dessa gav han sedan bort till fattiga barn och deras föräldrar och han har alltid blivit oerhört väl bemött.
Varför gör du det?
‒Jag får så oerhört mycket tillbaka i form av glädje, tacksamhet och känslan av att ha gjort något gott. Dessutom har jag fått vänner för livet över hela världen, säger han.
Efter den första resan till Sri Lanka 2012, väcktes tanken om att han skulle kunna hjälpa till ännu mer. Gärna med praktiska saker och även genom att han tog med sig saker från Sverige. Så han startade en insamling på Facebook där han frågade om folk kunde avvara några kronor, avlagda kläder och liknande. Han fick ihop lite kläder och omkring 6000 kronor – vilket är en smärre förmögenhet på Sri Lanka.
‒För pengarna köpte jag skolmaterial, mat till tio familjer, säckvis av basvaror som ris, mjöl, salt, socker och liknande. Dessutom hände det en olycka när vi var där. En man föll illa och skadade ryggen, så han kunde inte försörja sin familj. Då betalade vi skolgången för deras enda barn för ett helt år. Dessutom byggde vi upp ett hus som bara hade tre väggar och fick det beboeligt.
Det huset förhandlade han sedan fram så att en hantverkare skulle gjuta ett cementgolv och sedan lägga klinkers på det. Tidigare hade familjen bott på ett stampat jordgolv.
Han har en särskild taktik när priset ska förhandlas och det gäller även vid inköp av mat.
‒Då skickar jag in mina lankesiska vänner som får bästa möjliga pris på mat och tjänster. Därefter går jag in och betalar, det är så man får ut så mycket som möjligt för pengarna, säger han lugnt.
Vid nästa resa till Sri Lanka åkte han till samma ställe och stannade två månader. För en bråkdel av vad det hade kostat i Sverige hjälpte han till att bygga upp en vattenreservoar. Först skaffade han en elmotor och en pump som kunde forsla upp vattnet från en källa upp till en 500 liters tank som han och byborna tillsammans hade byggt upp en ställning för.
Senast var han där i januari och kom hem till Katrineholm för ett par veckor sedan – och redan funderar han på nästa resa:
‒Jag kommer att åka tillbaka, förhoppningsvis redan om ett år, tidigare har jag varit där vartannat år.
Hur vet jag att pengarna och sakerna jag skänker kommer till rätt adress?
‒Jag kan lova att vartenda öre jag får in köper jag nyttosaker eller tjänster för. Det är därför det inte finns någon organisation med i bakgrunden, då försvinner det alltid pengar på vägen. Jag betalar alla mina egna resor, växlingsavgifter och transporter själv. Varenda krona som kommer in går också ut i form av mat, kläder och skolmaterial, det kan jag garantera.
Innan vi skiljs åt berättar han om en sista tankeväckande tradition på Sri Lanka.
‒Lankeserna är buddhister och fattiga, men ändå så otroligt generösa och varmhjärtade. Som när de har födelsedag, då samlar de ihop mat och dryck och saker som kan komma till nytta. Sedan åker de till barnhem eller äldreboenden och ger bort saker de kan undvara. De ger alltså bort saker på sin födelsedag istället för att få, fantastiskt!
Det låter som om du skulle kunna bosätta dig där?
‒Jag var på god väg för ett par år sedan. Då skulle jag få köpa ett hus ute på landet i två våningar med två, eller tre, sovrum och kök. Priset var 85000 kronor. Då var det nära, vill jag lova, avslutar Kenneth Spathon.