I dagarna besöker systrar från Sankta Elisabeths kloster i Minsk, Vitryssland, Katrineholm och Gåvornas secondhandaffär på Norr. Med sig har de fyra systrarna hantverk, som till stor del tillverkats på klostrets 40 olika verkstäder i Minsk.
I verkstäderna arbetar nunnor och systrar från klostret tillsammans med patienter från ett psykiatriskt sjukhus i Minsk, samt hantverkare. I flera år har systrar från klostret regelbundet besökt Svenska kyrkans verksamhet Gåvorna på Norr, för att sälja hantverk.
Syster Xenia Pakachaila visar träleksaker, som pickande höns och en björn och kanin som slår på en trumma, vackra påskägg i trä, ikonbilder och små askar av björknäver.
Ryska dockor, matrusjkor, med mindre dockor i magarna, tillverkas också i det vitryska klostret, men de målas i andra färger än i de klassiska ryska. Hon själv har levt i klostret i sju år, men ägnar större delen av sin tid åt resor där hon representerar klostret och säljer hantverk.
‒I förra veckan var vi i Finland. För två år sedan var jag med i Katrineholm, säger hon och visar röda ljus av bivax, den röda färgen hör till den rysk-ortodoxa påsken.
Det systrarna får in på hantverksförsäljningen går till klostrets sociala verksamhet och till välgörenhet.
‒Klostret är nytt, grundat 1999. Det finns 120 systrar med svarta dok, de lever i själva klostret. Det finns också 300 systrar med vita dok, som bor i staden med sina familjer och arbetar ungefär som diakoner, förklarar Valery Bikchentaev, tolk och översättare, som följt med systrarna till Sverige.
Förutom verkstäderna driver systrarna hemvård för sjuka, härbärge för hemlösa, hem för föräldralösa, lantgårdar där missbrukare och före detta fångar får bo och arbeta.
‒Det är ett stort problem att personer som suttit i fängelse inte kan hitta någonstans att bo och arbeta, säger Valery Bikchentaev.
Dessutom har Sankta Elisabeth-klostret verksamhet för funktionshindrade barn och vuxna och driver en lågstadieskola. Tanken är att skolan ska utökas, med klasser från lågstadiet upp till studenten. På lantgårdarna har man förutom kor, får, bin och höns också ridhästar, som de funktionshindrade barnen får möjlighet att rida på.
‒På en av gårdarna bor och arbetar 250 män, på den andra 30 kvinnor, berättar Valery Bikchentaev.