Gräddiga dialektord och minnen från förr

Berättelser och recept som har överförts mellan generationer av kvinnor är i mycket sådant som inte finns på pränt. Sajten Matkult.se har samlat kunskap om traditionell matkultur i Sverige. Där kan man få veta vad en sovelhund är och hur mycket måttet en kaffekopp rymmer.

Gunilla Lundby, som jobbar på äldreboendet Vallgården i Valla, har äpplen i överflöd hemma denna höst. Äppelpaj är det hon helst gör av äpplen, ett recept som hon har efter sin mamma.

Gunilla Lundby, som jobbar på äldreboendet Vallgården i Valla, har äpplen i överflöd hemma denna höst. Äppelpaj är det hon helst gör av äpplen, ett recept som hon har efter sin mamma.

Foto:

Övrigt2018-04-25 05:30

Bakom Matkult.se står Institutet för språk och folkminnen. Är man intresserad av gamla tiders mathållning, recept och traditioner kring mat, dryck och måltider finns mycket att utforska på sajten. Där finns bland annat recept från olika landskap och platser i Sverige. Man kan läsa om hushållsskolor och kalaskokerskor, om arbetet på en fäbod, om gräddiga dialektord och Wallenbergare och Pavlova.

Matkult.se har också översättningar av gamla mått, och tips från förr hur man kollar ugnsvärmen i en järnspis.

Denna höst finns äpplen och annan frukt i överflöd i trädgårdarna. Många har ett eller flera äppelträd, kanske ett päronträd och ett plommonträd, men på 1800-talet var fruktträd inte något som gemene man hade tillgång till.

I en uppteckning från Västra Vingåker i Sörmland berättar Johanna Lundström (född 1864) om bär och frukter i hushållet. Uppteckningen gjordes år 1938.

"I min barndom fanns det inte fruckträd på mer än ett å annat ställe, ett eppleträd eller ett päronträd. Aldrig skars de ur, aldrig grävdes ikring dem.

Det fanns stugor som inte fanns en bärbuske, inte ett frucktträd, bara en rönn. Rönnen hade löckå (lycka) med sig troddes.

Hallon, jordbubbar, fanns inte planerat på något ställe, mer än på Herrgårda. Krusbär samt vinbärsbuskar växte vilt i stenrösen ibland körsbärsträna, även ve lagårs, å logvägga, di ha planterat sig sjelvt, men jag tror att folk planterat dem med sin avföring för v.s. (wc) fanns var som helst förr, vid alla knutar. Vid gamla stugor stod när jag var barn ett frucktträd, ett par krikonträd samt några körsbärsträn. När somliga började setta mera frucktträd, det var på 1840- samt 1850-talet, då fick di ett träd för 25 öre i Sävstaholms trädgård, det var bara di som gjorde sina dagsverken i trädgården som började sätta träd och blommor, men det var få som hade lust för träd och blommor."

Numera är det vanligt med fruktträd. Gunilla Lundby i Valla är en av alla som samlat äpplen i sin trädgård. Hon jobbar på Vallgården, och har tagit med frukt dit.

På frågan vad hon helst gör av äpplen säger hon:

– Äppelpaj. Jag lägger skivade äpplen i botten, strör på socker och kanel. Lägger över havregryn, mjöl, socker och smält margarin.

Har du ärvt receptet av någon?

– Min mamma. Hon gjorde sockerkaka också, som hon skar ner äpplen i, berättar Gunilla Lundby.

När trädgården definitivt gått i vinterdvala kan man roa sig med att läsa matminnen och annat på den nya sajten.

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet som ska bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!