Ritning på järnvägshotellet från 1877. På övervåningen fanns 13 rum.
När Katrineholm fyllde 100 år firades det bland annat med en frågesport. Reijo Eriksson vann, tillsammans med Kennert Björk, och briljerade med hembygdskunskaper i ämnena idrott, kultur, näringsliv och historia/geografi. Båda är också engagerade i Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening.
Lördagens Nostalgi-artikel om stans första krog fick Reijo Eriksson att reagera. Han har uppgifter från husförhörslängder, Jernhuset och årsredovisningar från SJ som visar en något annorlunda historieskrivning.
– I husförhörslängderna för 1861-1865 står att Erik Robert Damberg var värdshusidkare i Katrineholm. Han hade den första restaurangen vid stationshuset, säger Reijo Eriksson.
Damberg ska ha verkat i Katrineholm mellan 1864 och 1868.
– Sedan var det en till som drev restaurangen innan Johan August Finlöf tog över. Han kom till Katrineholm i juni 1871, säger Reijo Eriksson.
1877 utökades restaurangen med en våning, som inrymde hotelldel med 13 rum.
– Det var SJ som byggde, och utbyggnaden ska ha kostat 51 469 kronor, säger han.
Reijo Eriksson kallar Johan August Finlöf för en man med entreprenörsandra, vars idé var att få monopol på alla restauranger vid västra stambanan. Finlöf var också delägare i Carl Fredrikssons träförädlings AB.
– De ägde halva företaget var. Jag antar att han sålde sin del när han flyttade, säger Reijo Eriksson.
När Finlöf förlorade kontraktet på restaurangen fortsatte han till Fröstuna utanför Gnesta. Hanna Andersson tog över hotell- och restaurangverksamheten i Katrineholm.
Järnvägsknuten Katrineholm föddes när man 1874 kunde åka tåg, via Katrineholm, direkt från Stockholm till Malmö.
Katrineholms sista borgmästare Hilding Hjelmberg författade flera böcker om stadens historia. Även där har Reijo Eriksson hittat en felaktig uppgift som han vill korrigera.
Enligt Hjelmberg brann järnvägsrestaurangen ner, varpå en ny byggdes.
– Han måste ha blandat ihop uppgifterna. Det fanns ett liknande hus i Hallsberg, och det brann, säger han.
Reijo Eriksson.
Enligt Reijo Eriksson var det Katrineholms godsmagasin som åts upp av eldens lågor 1875.
– Man byggde ett större godsmagasin för västra stambanans skull. Det var i princip nybyggt när det brann ner. SJ byggde ett nytt, likadant godsmagasin. Det är samma som finns i dag. I grunden kan man se förlängningen som gjordes 1922, säger han.