Karin och hennes man Magnus blev kära i akustiken i det gamla missionshuset i Björnlunda. Det var anledningen till att de flyttade hit. Och när Karin kular här inne, förstärks tonen och får en kraftfull resonans.
– När jag haft kurser här inne har vi uppvärmningen här innan vi går ut i skogen. Då har jag delat ut öronproppar till deltagarna, berättar Karin.
Hon är uppvuxen i Katrineholm, men tillbringade mycket tid i norska Valdres, som hennes pappa kommer ifrån.
– Pappa ledde ett folkdanslag i Katrineholm och under somrarna i Valdres förekom mycket folkmusik, och vi åkte ofta till olika spelmansstämmor. I Norge finns en nära anknytning till folktraditionen. Ta bara folkdräkttraditionen – nästan alla har en bunad, som man får i konfirmationsåldern, fast den kostar många tusenlappar.
Karins farmor hade också många berättelser om hur hennes familj hade haft sina kor och getter på fäbod på sommaren.
– Jag har kulning i släkten, helt enkelt.
Kulning har också varit en del av Karins jobb. 2000 fick hon jobb på Skansen, som pedagog i de kulturhistoriska miljöerna. Det är många turister som sett henne komma ut ur fäbodarna för att visa de traditionella lockropen. Men för några å sedan förändrades livet.
– Jag råkade ut för en utmattning, och det var jätteknöligt att ta sig tillbaka. Jag prövade ett gäng avslappnings- och mindfulnessövningar, men jag tyckte inte de hjälpte. Så kom jag på att när jag kular är jag fullständig närvarande. Man måste liksom vara inne i kroppen för att ens kunna alstra sådana ljud. Jag har kulat mig tillbaka till ett normalare liv.
Sedan gick Karin utbildningen musik och hälsa på Musikhögskolan.
– När jag skulle göra specialarbete kom jag att tänka på kulningen, och gjorde en studie där jag tittade på kulning som friskvård.
Hon samarbetade med Frustuna församling, och blev förvånad över gensvaret.
– Kanske är det den exotiska biten som lockar, haha! Men resultatet i studien visade på väldigt positiva effekter.
Hon har därför fortsatt att satsa på kulningskurser, både tillsammans med Frustuna församling och i via studieförbundet vuxenskolan.
– Det finns en kraft i kulning. Många får lära sig att vara tysta och inte ta plats, och när man märker att man kan åstadkomma så höga ljud är det befriande. Jag har deltagare som tyckt att det varit fantastiskt att åstadkomma en så kraftfull ljudboll, som ett sätt att se sin inre kraft. Man behöver ingen sångröst för att kula, däremot behöver man vara närvarande i sig själv, och det är nog det som hjälper mot stressen.