Ännu än av Secondhandföreningens initiativtagare och grundare har avlidit. I en ålder av 92 år fick Dagmar Nordin avsluta sin livsvandring. Dagmar med maken Åke var verksamma i Betelförsamlingen (numera Korskyrkan) och gjorde stora insatser i barn och ungdomsarbetet, bl.a hajker och läger. De kom tidigt i kontakt med kristna i Baltikum och i Vitryssland och fick många vänner där. De fick inblick i deras svårigheter - brist på mat och förnödenheter för att klara livets nödtorft och bristen på frihet under Sovjetunionen. De kom i kontakt med människor som med stor sorg och förtvivlan i sina hjärtan upplevt hur deras kyrkor och kapell stängdes av regimen. De började att samla in kläder i sitt hem som de körde över till bl.a Lettland. Engagemanget för arbetet spreds i församlingen, en del började också läsa ryska. Dagmar blev med tiden bra på att läsa och förstå språket. De hade lärt känna en kapten i Frälsningsarmén i Riga, Arija Bergman och en pastor från Vitryssland, Nikolaj Shevchuk som kom att betyda mycket för deras fortsatta hjälparbete.
För att riktigt förstå deras insats för det Baltiska folket och deras kamp för frihet deltog Dagmar 1989 på frihetsplatsen Riga i den mänskliga kedjan som stod och höll varandras händer från Tallin via Riga till Villnius i Litauen. Över 2 miljoner balter stod i en 600 km lång fredlig och tyst mäktig demonstration som 1990 ledde till ländernas självständighet och frihet.
1996 tog Åke och Dagmar tillsammans Gösta och Ingeborg Medin initiativ till starten av Vingåkers Secondhandförening tillsammans med vänner från kyrkorna i Vingåker. Detta arbeta har genom åren blivit till stor hjälp för människor i nöd över hela vår värld. Dagmar var med i arbetet tills hon var över 90 år, de flesta av dessa år som ordförande. Dagmar var en aktiv kvinna och runt henne var det inte stilla när hon var i sin krafts dagar.
Dagmar var även politiskt engagerad i KD.
Efter ett långt liv får hon nu vila från sitt arbete. Vi saknar henne och vi deltar med hennes familj där saknaden är stor. Hon var navet i familjen.
Många vänner i Liepaja och Daugapils i Lettland och Scharkovsinna i Belarus uttrycker också sin tacksamhet över vänskap och hjälp genom åren och känner stor sorg och saknad.