Åke Jacobsson har gått ur tiden och jag minns ännu en kamrat som lämnat vänkretsen. Åke Jacobsson växte upp på gården Fanstorp och gick i Djulö folkskola. Vi grannpojkar träffades och tränade bandy och fotboll i Djulö IF, när vi inte kvällsbadade i Trinda Tegen. Åke kom med som centerhalv i pojklaget som spelade i den nystartade pokalserien, senare blev det för hans det fotboll i Ericsbergs IF.
Åke fick arbete på sågen i Forssjö, men det var förstås som anställd polis som han satte sina verkliga spår och som han gärna berättade om efter pensioneringen. Han hade ett stort hjärta och spelade gärna med, om det var möjligt att ställa till ett litet spratt. Jag minns hur vi tillsamman åkte runt i en veteranbil under hembygdsförbundets firande av Nils Holgersson-projektet på Stora Djulö 1996 och hur Jacobsson resolut agerade som polis och åthutade såväl kvinnor som lagman utan åtskillnad, allt förstås med glimten i ögat.
Åke var en sann föreningsman, som gärna hjälpte till där det behövdes. Vi minns nu och saknar en kär vän som gett oss många goda, glada minnen allt från ungdomsårens idrottande i Djulö IF till kåserierna och sången på alla möten som vi varit på.