Anders Eriksson till minne

Det är märkliga tider vi lever i och inte blir det mindre märkligt av att människor hastigt rycks bort.

Karl Anders Hjalmar Eriksson föddes på gården Trolldal i närheten av Djulö Kvarn den 1 augusti 1931. Tillsammans med 4 syskon växte han upp med föräldrarna Ivar och Gertrud. Barnaskaran skulle varit ytterligare en person men storasyster Ingrid dog alldeles förtidigt endast 3 år gammal.

Sin yrkesverksamma bana inledde Anders genom att följa i pappa Ivars fotspår för att börja som byggnadsarbetare på dåtidens Eriksson & Malmnäs. Från början som ”grovis och murare” för att sedan övergå helt till snickaryrket. Ett yrke som i sin tur ledde fram till att Anders så småningom startade ett företag där han med utgångspunkt från Sågmon mellan Valla och Katrineholm under många år byggde såväl lösvirkeshus som prefabricerade hus från Fågelfors. 

Huset i Sågmon byggde Anders själv på egen hand under tidigt 60-tal där han tillsammans med sin hustru bodde fram tills för drygt 5 år sedan då flyttlasset gick till en lägenhet i Katrineholm. Anders och hustru Marianne blev Sågmon och Sågstugan trogen under 55 år.

Anders yrkesverksamma bana avslutades på Forssjö Bruk där han under många år fick förmånen att använda sina yrkeskunskaper på tillhörande gårdar och fastigheter. En möjlighet som Anders uppskattade mycket var tillgången till jakt och fiske via sin arbetsgivare, på företagets domäner.

Under många år var Anders engagerad i skyttelivet runt omkring Katrineholm. Förtroendeuppdrag som ordförande i Flen-Katrineholms skyttekrets 1980–1999, omfattande föreningarna i Flen, Katrineholm och Vingåkers kommuner, samt ordförandeskap i Katrineholms skyttegille mellan åren 1976 och 1996 där han var med om att flytta den gamla skyttebanan från Bievägen till att projektera för den nya skyttebanan där den återfinns idag, utmed Norrköpingsvägen. 

Anders var tidigt engagerad i SLU (Svensk Lantbruks Ungdom) där han i unga år träffade sin kära livskamrat Marianne (född Jansson) från Hägerbo i Floda socken. Logdans, camping, familjerally och andra aktiviteter stod högt uppe på programmet. Somrarna tillbringades gärna på Öland med familjen och vänner där goda möjligheten till torskfiske erbjöds med utgångspunkt från Böda Hamn. 

Vill man sammanfatta Anders fritidsintressen utöver hustru Marianne och familjen med barn och barnbarn som han alltid fanns till hands för, så skulle man bäst kunna säga att han var en skogens- och sjöarnas man. Tillsammans med sina jakt- och fiskekamrater genom åren har han fått möjligheten att förgylla sin fritid med fina minnen och upplevelser ända fram till hans sista dagar.  Det gick nog inte en dag utan att han på något vis tänkte på skogen eller sjön och på dess djurliv. Oräkneliga gånger åkte han ut med mat till djuren eller tog en sväng för att plocka, (eller hämta som han uttryckte det) svamp, lingon eller hjortron. Dessvärre dokumenterade han inte ”sina ställen” för eftervärlden.