Katrineholmaren och föreningsmänniskan Agneta Emanuelsson är engagerad på flera håll i esperanto-rörelsen. Under två mandatperioder har hon varit invald i de esperanto-talandes eget parlament.

Nu gör hon ett nytt försök att komma in i senaten till 2020.

Förut fanns en åldersgräns på 75 år för att få vara med, så Agneta Emanuelsson som nu är 79 år blev tvungen att lämna.

– Jag åkte ur för att jag blev för gammal, säger hon.

Men nu har åldersgränsen tagits bort.

– De unga är inte tillräckligt haj på språket och historien, säger Agneta Emanuelsson.

Hon räknar med att det blir sista mandatperioden för henne om hon kommer in.

Agneta Emanuelsson representerar gröna listan, som visserligen värnar om miljön men även om andra frågor. Dessutom är hon ordförande för ett kvinnoförbund.

– Demokrati och jämlikhetsfrågor är viktigast. Så som det ser ut i världen nu är det nödvändigt, säger hon.

Esperanto är ett artificiellt språk som är skapat i hopp om att personer som talar olika modersmål ska ha lättare att förstå varandra. Grammatiken är regelbunden och språket är därför lättare att lära sig.

Grundaren Ludwig Zamenhofs syfte var att öka förståelsen mellan folk och länder och minska risken för krig och konflikter. Han publicerade en första ordlista 1887.

En av pionjärerna inom esperantorörelsen var Lerbofödde Valdemar Langlet, som arbetade med räddningen av ungerska judar under andra världskriget.

Tack vare en skolkamrat på gymnasiet blev Agneta Emanuelsson intresserad av det konstruerade språket. Eleverna bildade en grupp som tillsammans bad en lärare att undervisa dem i esperanto.

– Det bygger på latin och är väldigt enkelt för svenskar att lära sig. För mig har det betytt väldigt mycket, säger hon.

Agneta Emanuelsson är både matematiker och språkintresserad. Under yrkeslivet har hon varit lärare på bland annat Tallåsskolan.

I Katrineholm har intresset för esperanto kommit i omgångar och de talande är ofta äldre.

– De som verkligen kan är inte många, ett tiotal kanske. De som är lärare här vet att jag kan, så de ropar på mig om någon behöver, säger Agneta Emanuelsson.

Esperanto kan vara bra att börja med när man ska lära sig ett andraspråk. Många som kommit till Sverige som flyktingar har lärt sig svenska snabbare tack vare esperanto, berättar Agneta Emanuelsson.

– Det ger viss förståelse för hur språk är uppbyggda, säger hon.