Att hålla i tömmarna för en intervju med snart 90-årige Rune Öhlin är inte lätt. Likt en unghäst rusar han ibland iväg och berättar om lokal historia, lottor som under andra världskriget bespisade soldater på transport genom landet, gamla dansbanor, arrendeböndernas villkor och museisamlingar. Det blir en del "ptroo Rune" under samtalet i det öhlinska köket på Jungfrugatan i Katrineholm.
– Det är otroligt att man har kommit upp till 90 år. Jag undrar ibland om det verkligen är sant.
– Jag väger 0,5 kilo mindre och är 4 centimeter kortare än då jag var 20 år, säger Rune och fortsätter med att svångremmen har fått flera nya hål under åren som gått.
– Rockarna och kavajerna har fått kortas i ärmarna och nypas ihop i ryggen för att passa.
Hustrun Eva berättar att hälsa är viktig och att de mår bra av hennes fiskdiet.
När Rune var 4 år tog föräldrarna över den stora arrendegården Duveholms gård.
– Jag hade tre syskon. I dag har jag bara en bror kvar. Men när vi var små lekte vi lantbruk, innan vi fick börja hjälpa till på riktigt. Då blev det mycket jobb med ved som skulle kapas och klyvas. Senare blev jag hjälplastare och körde gödsel. På den tiden tänkte man inte på att jobbet var tungt. På vintrarna gällde skogskörning med häst.
Rune gick sju år i folkskolan och ville egentligen tenta till realen, men behövdes i arbetet hemma i stället.
– Under ungdomsåren hade jag mycket roligt tillsammans med kamraterna Jan-Erik Boman och Holger Johansson.
– På Dufweholms pensionat fanns många unga flickor och vi kom att lära oss att dansa. Det var nyttigt. Till exempel lärde vi oss foxtrot, med två steg och ett ihop. En dans som förekom i nöjeslivet.
– Jag minns danserna vid Värmbols IP och i Forsa. Vi cyklade dit. Det hörde till att man skulle försöka smita in. På den tiden stod damerna på ena sidan och väntade på att pojkarna skulle bjuda upp. När "damernas" infördes med tre danser per kväll, kom en gång två djärva damer med bestämda steg över den öppna platsen. Jag dansade med den ena och fick lov att vara först ut på dansgolvet, blyg och skräckslagen som jag var.
Efter Strängnäs lantmannaskola väntade lumpen vid luftvärnet LV2 i Linköping.
– Det var strax efter kriget och fullt av rekryter på tågen. Vi fick öva prickskytte på ballonger som drogs av flygplan.
Rune ville egentligen prova sina vingar, och var på väg till USA, men blev engagerad i SLU (Sveriges lantbruksungdom), var med i starten av Djulö IF, spelade bandy på vintern och knöts allt mer till trakten.
– Men strax före 30 årsåldern började jag på Önnestads driftledarutbildning. Jag läste juridik och bokföring och fick en tjänst i Växjö.
Rune deltog i SLU:S månadsdanser på orten och en av dem som också bevistade danserna var blivande makan Eva.
– Jag minns speciellt den gången hon kom i sin vackra Wärendsdräkt midsommarfesten 1954.
Trots att Rune återvände till Katrineholm för att överta arrendet på Duveholms gård tillsammans med sin bror Börje då föräldrarna slutade år 1955, växte vänskapen. Eva som utbildat sig till småskollärarinna fick en tjänst i Rejmyre och så småningom blev de år 1957 ett par. I dag har de två döttrar, en måg, fyra barnbarn och tre barnbarnsbarn tillsammans.
Efter sju år på Duveholms gård sade ägaren Holmens bruk upp arrendet. Det fick Rune att engagera sig för ett besittningsskydd för arrendedatorer, vilket infördes år 1972 och förstärktes 1984.
– Jag och Eva tittade på gårdar i Västergötland, Östergötland och Värmland, men valde till sist Öster Djulö.
Öster Djulö var en arrendegård under Ericsberg och behövde rustas. I samförstånd med släkten Bonde bestämdes att rusta gården för eftervärlden. 1992 gick Rune i pension vid 67-årsålder.
Rune Öhlin fyller 90 år 10 november
Född: Finnängen, Björkvik
Tidigare sysselsättning: lantbrukare med mjölk- och köttproduktion, utsädesodling för Weibulls
Engagemang: SLU, Centern, LRF, Värmbols GoIF, Jordbrukets ek. föreningar, kommunala gärningar i Katrineholm/Stora Malm, Stora Malms kyrkoverksamhet, Vråföreningen, Katrineholms hembygdsförening
Intressen: hembygden och dess föreningar, släkt och egna familjen
Firar födelsedagen: på Dufweholms herrgård
Hembygdsvän
Rune Öhlin engagerade sig i Katrineholms hembygdsförening och var under en tid ordförande för museidelen. Han guidade turister, fick av en slump tag i Ferguson Grålle nummer två och donerade många egna lantbruksredskap till museet.
Här har Rune varit "hemma"
Finnängen i Björkvik, Duveholms gård i Katrineholm, Växjö, Öster Djulö i Forssjö, Jungfrugatan i Katrineholm
40 000
personer deltog i SLU:s stora riksting vid Djulö år 1953. En av dem som stod för arrangemanget var Rune Öhlin
30 år
tillbringade Rune och Eva Öhlin på Öster Djulö i Katrineholm