Prästen Carl-Johan Amilon togs emot i Floda kyrka under högmässan på första advent, där han även höll predikan. Han letade efter en ny tjänst efter tre år i Sorunda församling i Nynäshamn.

Han hade tackat ja till tjänsten i Nynäshamn för att han kände den dåvarande kyrkoherden. Snart nog sa hon upp sig för att börja forska, berättar Carl-Johan Amilon.

– Jag gillade att jobba med henne. Jag har gärna en trevlig och bra chef. Om man inte vet vem som kommer efter blir det lite för spännande, säger han.

Då fanns det istället ett tomrum att fylla i Katrineholmsbygdens församling.

Han har inte någon koppling till Katrineholm, som har varit en tågstation i hans lumparminnen.

– Jag är uppvuxen i Sala och känner igen hur en sådan stad fungerar. Jag vet inte varför jag blev kvar så länge i Stockholm, säger Carl-Johan Amilon.

Innan han kom till Nynäshamn var han tolv år i Täby.

– Jag är mer skolad i att vara i Katrineholm. Detta att man känner varandra. Täby är stort; det tog tolv år innan folk hejade på en i Täby centrum. Har man inga kontakter är det svårt att sköta jobbet, fortsätter han.

Nu blir han gärna kvar i Katrineholm ett tag, men han är angelägen om att vara på en arbetsplats med bra relationer.

– Svenska kyrkan har prästbrist, det är inte svårt att flytta på sig, säger han.

Han flyttade till ett "torp ute i Bie" för en månad sedan efter att ha börjat nya jobbet den 6 augusti. Att ha det lugnt hemma uppskattar han då jobbet innebär mycket mänsklig kontakt.

Med tio kyrkor i församlingen har varje kyrka en ansvarig präst. Floda kyrka är en av de kyrkor där arbetet inte fyller upp en heltid.

– Jag är kaplan nu för Floda och lite grann lös och ledig för att kunna hoppa in om det behövs vikarier, säger Carl-Johan Amilon.

Katrineholmsbygdens församling bildades 2010 genom en sammanslagning av alla kommunens församlingar utom Björkvik. Men i hjärtat lever den gamla indelningen kvar hos många församlingsbor, märker Carl-Johan Amilon.

– De pratar fortfarande efter tio år om Floda församling, säger han.

Själva kyrkobyggnaden tycker han är intressant och han har redan fått flera inbjudningar av personer som vill berätta dess historia.

– Det är ju så att man stannar och undrar vad det är. Det är ju Uppsala domkyrka mitt ute i ingenstans. Det ska bli skitkul, säger Carl-Johan Amilon.