Åke Jansson med hustru Age 1960. Åke hade blivit vald till Katrineholms främste idrottsman 1959 och fick ta emot Kurirens guldklocka.
Åke Jansson föddes 1936, i en sportintresserad familj. Pappa Ludvig var med 1914 och startade Kaik i Katrineholm, men Åke kom trots det att spela i KSK.
Familjen bodde på Sörmlandsgatan 9, knappt två bandyplanslängder från Skogsborg och idrottsplanen där. I realskolan var Åke med och vann skolturneringen "Kronprinsens pokal" i bandy 1954 och kom med i KSK:s A-lag redan som 16-åring, där han både spelade fotboll och bandy, alltid som anfallare från vänster och stor målgörare.
En match mot Nässjö på Luvsjöns is slutade med 5-4 till Katrineholm – alla mål satta av Åke Jansson.
Vännen Arne Eklöf berättar, att bandy gällde på vintrarna och fotboll på somrarna.
– Han var minst lika bra i fotboll, men man nämner inte fotbollen på samma sätt, eftersom bandylaget låg i högsta serien. Han var min idol. Jag minns att jag såg honom på Storgatan när jag var tio eller elva år och jag ropade "Åke Jansson, världens bästa vänsterytter!"
Hans stil på isen, fortsätter Arne Eklöf, var elegant.
– Han var en fantastisk vänsterskytt. Det har många målvakter fått erfara. Men han var ingen ruff spelare, han rättade sig efter regelverket och klagade aldrig på domarna. För mig var han en gentlemannaspelare.
Åke Jansson blev allsvensk skyttekung i bandy 1963 och spelade i bandylandslaget, bland annat i tre landskamper mot Finland och en mot Norge 1964. Det blev dock hans sista landskamp. Under en fotbollsmatch mot Nyköping 1965 bröt Åke Jansson benet och kom inte tillbaka till den absoluta toppen efter det.
Men också annat fanns i hans liv. 1957 träffade han sin blivande fru Anna-Greta, Age, som kom från Öland. Hennes syster bodde med sin man i Katrineholm, eftersom mannen studerade i stan. När Age hälsade på sin syster var det dans i B-salen, där Pensionärernas hus finns nu. Men mitt under dansen fick Åke springa ifrån, minns Age:
– Han måste avbryta och springa iväg till telegrafen. Han jobbade som sportkrönikör för Norrköpings tidningar och skulle rapportera den match han själv spelat i under dagen. Jag hade aldrig hört talas om bandy. Första bandymatchen jag var på, var på gamla Skogsborg. Då var jag mest intresserad av hur folk gjorde för att inte förfrysa fötterna, säger hon.
1959 gifte sig Age och Åke Jansson. Samma år föddes sonen Per-Åke, "Perra" och Peter föddes 1962. Pappa Åke var engagerad som juniortränare i både fotboll och bandy, i lag där sönerna spelade.
I alla år arbetade han inom posten, först som brevbärare och sedan som arbetsledare. Det betydde att familjen fick låna Postens personalstugor i fjällen och sonen Peter berättar om många vistelser på fäboden Alfred Busks.
– Där fanns stugor av enklare slag. Dit åkte vi massvis av år. Vi gick till fjälls på skidor, fiskade. Sedan kom Stenmark och vi började åka slalom, i alla fall vi grabbar.
För Åke och även hustrun Age dök ett nytt sportintresse upp: golf.
– Golfen var väldigt central för honom. Han var engagerad i tävlingar, han tog hand om "gubblaget" som de kallades, berättar Peter Jansson.
Andra intressen var bridge, att lösa korsord och sudoku, samt naturen. Han var gärna ute och plockade svamp och bär. En mer sentida tradition har varit fjällvandring i Grövelsjön med sönerna och även deras familjer. Åke var med och vandrade och bodde i tält tills han var över 80 år.
Den sista tiden svek minnet, men han höll sig annars frisk. Han avled den 5 juli, närmast sörjd av makan Age, sönerna, svärdöttrarna och tre barnbarn.