Regeringen ser ljusning för skogen i nytt EU-förslag

I veckan presenterade EU-kommissionen ett omarbetat förslag till regler för taxonomi, ett nytt verktyg för gröna investeringar.

Klassningen av vilka verksamheter som ska räknas som hållbara och "gröna" väntas få stor betydelse för hur investerare väljer att placera sina pengar och hur de finansiella villkoren kommer att se ut för olika projekt.

I tidigare förslag har det sett tufft ut för den nordiska skogens, vattenkraftens och biobränslets gröna status. Det har varit svårt att uppfylla alla kriterier som föreslagits för att klassas som hållbara investeringar.

Högljudda protester

Detta har lett till högljudda protester från de nordiska länderna, skogsindustrin och energibolagen. Protester som nu tycks ha fått effekt.

– Jag är försiktigt positiv. Det verkar som att man tagit steg framåt, säger Åsa Lindhagen.

Analysen av det omfattande regelverket pågår fortfarande på regeringskansliet, men det verkar alltså som att nordisk skog och vattenkraft inte kommer att missgynnas.

Men det finns fortfarande saker som bekymrar regeringen. Bland annat att kraven på administration är stora, vilket kan bli betungande för mindre skogsägare.

– Det kan bli övermäktigt för skogsbrukare att arbeta hållbart. Att man känner att det är för omfattande för att klara att leva upp till, säger Åsa Lindhagen.

En annan sak som regeringen inte är nöjd med är att matgrödor inte ska kunna användas för bioenergi.

Risk för "greenwashing"

Något som har fått mycket kritik av miljörörelsen är att naturgas lyfts in i taxonomin. Även den svenska regeringen är kritisk.

– EU-kommissionen tar ett steg bakåt när man öppnar upp för naturgas. Vi tycker inte att fossil energi ska klassas som grönt, säger Åsa Lindhagen.

Hon tycker visserligen att naturgas kan vara en övergångslösning när kolkraft ska fasas ut. Men som förslaget ser ut nu finns risk för så kallad greenwashing, alltså att en verksamhet oförtjänt framställs som miljövänlig.

– Jag tycker att detta underminerar trovärdigheten för hela taxonomin, säger Åsa Lindhagen.

Just nu försöker alla EU-länder påverka EU-kommissionen, så att just deras synpunkter och hjärtefrågor ska finnas med i slutförslaget som väntas i slutet av april. Till exempel gjorde Frankrikes president Emmanuel Macron och Ungerns premiärminister Viktor Orban gemensam sak med ett antal länder häromdagen, då de gjorde ett utspel för att stärka kärnkraftens roll.