Flera banker har nu sÀnkt sina kalkylrÀntor som de anvÀnder för att rÀkna ut hur stort bolÄn de kan bevilja. Tidigare har snittet legat pÄ runt 7 procent i kalkylrÀnta, men eftersom rÀntelÀget bedöms vara fortsatt lÄgt sÄ har bland annat Skandia, LÀnsförsÀkringar Bank, SBAB och Swedbank nu en kalkylrÀnta pÄ sex procent.
Enligt bankerna handlar det om att lÀgga in en buffert i kalkylen, sÄ att kunden sÀkert stÄr emot olika pÄfrestningar.
Det tycker Henrik Braconier, chefsekonom pÄ Finansinspektionen Àr bra.
ââKalkylrĂ€nta Ă€r nĂ„got som bankerna anvĂ€nder i sin kreditprövning. Men den Ă€r bara en komponent bland flera i kreditprövningen, sĂ€ger han.
En sund och robust kreditprövning Àr viktig, annars kan bÄde kunden, banken och hela ekonomin fara illa, förklarar han.
Han tror inte att att sÀnkta kalkylrÀntor skulle fÄ nÄgon större betydelse för nya bostadsköpare.
Fasta rÀntor
Men Finansinspektionen ser en fara i att bolÄnen ökar snabbt. Flera ÄtgÀrder har vidtagits för att dÀmpa takten, som bolÄnetaket och amorteringskraven.
Riksbanken luftade sin oro över de ökande bostadsskulderna pÄ onsdagen, dÄ Riksbankens stabilitetsrapport presenterades. BolÄneskulderna och bankernas exponering mot bostadsmarknaden Àr en risk för ekonomin, enligt Riksbanken.
Riksbankschefen Stefan Ingves talade till och med om möjligheten att tvinga bolÄnetagare till att lÄna till fasta rÀntor för att minska risken för en bolÄnesmÀll, och kanske ocksÄ för att bromsa skuldökningen. Fasta rÀntor skulle sannolikt innebÀra högre rÀntekostnader för bolÄnetagarna.
ââDet Ă€r vi pĂ„ Finansinspektionen som skulle kunna införa ett sĂ„dant krav. Det dĂ€r Ă€r nĂ„got som diskuterats lĂ€nge. Det finns absolut för- och nackdelar med det. Men vi har hittills landat i att vi inte vill införa det.
Men bopriserna galopperar, och bolÄneökningen likasÄ. Samtidigt stÄr stora grupper utanför bostadsmarknaden. FrÄgan Àr vad som ska till för att för att fler ska kunna ta sig in och fÄ bostad.
ââOm man ska göra nĂ„got varaktigt för bostadsmarknaden sĂ„ mĂ„ste det byggas mer, och till rimliga priser. Men det Ă€r vi dĂ„liga pĂ„ i Sverige.
Nollsummespel
Henrik Braconier förklarar att det annars bara blir ett nollsummespel, men med högre bostadspriser och ocksÄ ökade bolÄneskulder. Om mer pengar jagar samma mÀngd bostÀder sÄ stiger priserna, förklarar han.
ââMan skulle kunna prioritera olika grupper, som unga eller ensamstĂ„ende med lĂ„g lön eller pensionĂ€rer med riktade program. Det kan vara rimligt utifrĂ„n en fördelningsaspekt. Men man ska vara medveten om att dĂ„ nĂ„gon grupp prioriteras sĂ„ blir sker det pĂ„ bekostnad av nĂ„gon annan svagare. Att alla lĂ„nar mer hjĂ€lper inte.
ââDet Ă€r svĂ„rt att komma in pĂ„ bostadsmarknaden. Det Ă€r svĂ„rt att lösa det om det inte byggs mer billiga bostĂ€der, sĂ€ger Henrik Braconier.