KlimatomstÀllningen gör att stora satsningar pÄ infrastruktur och nybyggen planeras i Sverige. Exempelvis jÀrnvÀgar, fabriksbyggen för grönt stÄl, vindkraft, bostÀder pÄ nya orter och en massa större och mindre byggen för att möta klimatutmaningarna.
Men cementbristen som kan uppstÄ till hösten efter att företaget Cementa inte lÀngre fÄr fortsÀtta med kalkbrytning pÄ Gotland kan innebÀra stora problem för klimatomstÀllningen, menar Malin LöfsjögÄrd, vd pÄ branschorganisationen Svensk Betong.
ââDet Ă€r en hög byggtakt nu nĂ€r sĂ„ mĂ„nga stora satsningar ska göras för bland annat klimatomstĂ€llningen, sĂ€ger hon.
Ăven i trĂ€hus
Hon nÀmner satsningarna pÄ jÀrnvÀgar och stora bostadsbyggen i norr, dÀr fabriker ska byggas för bland annat fossilfritt stÄl och batteritillverkning.
ââĂven om man bygger bostĂ€der i trĂ€ sĂ„ Ă€r 20 till 30 procent av betong, sĂ€ger hon.
För allt som byggs behövs cement i olika omfattning, och hela 75 procent av cementen som anvÀnds i Sverige kommer frÄn fabriken i Slite pÄ Gotland.
Kalken som ingÄr i cementen kan i vissa fall, och till viss grÀns, bytas ut mot andra material, som olika restprodukter frÄn industrier. Men den andelen rÀcker inte för att avhjÀlpa den hotande bristen, uppger hon, och bedömer att det kommer att bli svÄr cementbrist.
Det Àr inte heller sÄ enkelt att det bara gÄr att köpa in cementen utifrÄn, enligt henne.
ââCement Ă€r en lokal vara, och tillgĂ„ngen Ă€r begrĂ€nsad i hela nĂ€romrĂ„det.
Tysk Ă„teruppbyggnad
Sannolikt finns inte cement att köpa in frÄn nÄgot land i Europa, förklarar hon. Bara översvÀmningskatastrofen i Tyskland och lÀnderna runt om kommer att sluka massor av cement i Äteruppbyggnaden, enligt Malin LöfsjögÄrd.
Karin Comstedt Webb, hÄllbarhetschef pÄ Cementa, sÀger att det Àr helt slutsÄlt pÄ cement i hela Europa nu.
ââMan bygger inte upp fabriker utifrĂ„n extrakapacitet, sĂ€ger Karin Comstedt Webb.
Att öppna nya kalkbrott fungerar inte för att lösa en akut brist, att fÄ ett tillstÄnd tar tio Är, enligt dem.
PÄ sikt gÄr det att importera cement som dÄ sannolikt kommer frÄn lÀnder utanför Europa.
ââFrĂ„n lĂ€nder som Turkiet, Algeriet och Kina, sĂ€ger Malin LöfsjögĂ„rd.
ââDe som inte har samma miljökrav som vi, sĂ€ger Karin Comstedt Webb.
LKAB bekymrade
Men Àven om det skulle gÄ att importera cement frÄn andra lÀnder Àr det ingen alternativ försörjning av Sverige de nÀrmaste Ären, enligt henne. Det saknas bÄde hamn- och terminalkapacitet, och produkterna mÄste genomgÄ kvalitets- och standardiseringsprocesser för att kunna anvÀndas hÀr. Det finns ocksÄ en stor brist pÄ rÀtt sorts fartyg för sÄ lÄngvÀga transporter, enligt Karin Comstedt Webb.
Dessutom, om rÄvaror eller fÀrdig cement skulle forslas frÄn avlÀgsna platser kan det bli bÄde dyrare och mer klimatpÄverkan av transporterna.
Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat pÄ gruvföretaget LKAB, Àr en annan intressent och mycket bekymrad. LKAB Àr en av Cementas största kunder, cementen gÄr till att stÀrka gruvgÄngarna. Dessutom hÄller bÄde Kiruna och Malmberget pÄ att flyttas, och pÄ lÀngre sikt ska stora anlÀggningar byggas för fossilfritt stÄl.
"Klart att vi kan lösa det"
ââVi drabbas ur olika tidshorisonter. Kortsiktigt blir det extremt svĂ„rt för oss, vi rĂ€knar med att 50 till 80 procent av gruvproduktionen pĂ„verkas om det skulle bli sĂ„ att Slite stĂ€nger och vi inte lyckas hitta ersĂ€ttning, sĂ€ger han.
LÄngsiktigt blir det ocksÄ problem om cementen mÄste tas frÄn andra lÀnder, enligt honom.
ââDet Ă€r klart att vi kan lösa det pĂ„ lĂ€ngre sikt. Men det blir inte nĂ„gon bra lösning. Allt vi tittar pĂ„ innebĂ€r problem med lĂ„nga transporter och hĂ„llbarhetsproblem, sĂ€ger Niklas Johansson.
"Tung industri har stor klimatpÄverkan"
LKAB driver tillsammans med SSAB och Vattenfall projektet Hybrit, som ska bygga fabriker för att tillverka fossilfritt stĂ„l. Ăven konkurrenten H2 Green Steel ska tillverka stĂ„l fossilfritt, och för dem bĂ„da bygger projekten pĂ„ att gruvor, rĂ„varor och fabriker finns nĂ€ra, och att alla delar i processen innebĂ€r sĂ„ liten klimatpĂ„verkan som möjligt.
ââTung industri har stor klimatpĂ„verkan, och Hybrit kan lösa delar av detta. Men för att lyckas stĂ€lla om den hĂ€r typen av industri behövs fungerande tillstĂ„ndsprocesser och förutsĂ€gbarhet för hela vĂ€rdekedjan. Det gĂ„r inte att bara fĂ„ nĂ„gra mĂ„nader pĂ„ sig dĂ„ förutsĂ€ttningarna Ă€ndras, sĂ€ger Niklas Johansson.
ââDet hĂ€r slĂ„r undan benen dĂ„ Sverige vill vara föregĂ„ngsland i klimatomstĂ€llningen, argumenterar Malin LöfsjögĂ„rd.