Jag instämmer med debattören om att Östersjöns status är bekymmersam. Dåtidens odlingsmetoder och bristen på reningsverk under 1900-talet har skapat en situation som tar lång tid att reda ut.
Dock innehåller artikeln en del felaktigheter. Tvärtemot vad Ericsson hävdar så skapar betande tamboskap biologisk mångfald. En stor del av den biologiska mångfald som gått förlorad i Sverige beror på att betesdjuren minskat. Anledningen till det är en jordbrukspolitik som tyvärr skapat en konkurrensnackdel för svenskt jordbruk. Livsmedel producerad med omtanke om miljö och god djurhållning samt tanken om självförsörjning av livsmedel har trängts ut av konsumentens önskan om så billig mat som möjligt samt EU:s fria rörlighet av produkter.
Sverige stod år 2014 för 10 procent av fosforutsläppen till Östersjön. Av detta kommer 52 procent från punktkällor som reningsverk, enskilda avlopp och industrier enligt Jordbruksverket. 35 procent kommer från jordbruket som producerar vegetabilisk och animalisk mat så att vi alla ska kunna leva. Det vill säga, svenskt jordbruk står för cirka 3 procent av fosforpåverkan. En påverkan som vi har svårt att komma från med dagens urbana livsstil.
Svenskt jordbruk har under många år, med framgång, genomfört förbättringar för att minska påverkan på miljön och är i dagsläget världsledande när det gäller minimal påverkan på miljön. Fortfarande finns en del kvar att göra, till exempel öka andelen närproducerat foder så att vi inte exporterar miljöproblem till andra delar av världen genom inköp av proteinfoder från Sydamerika.
En stor del av den jordbruksmark vi har i Sverige lämpar sig enbart för odling av grovfoder, det vill säga gräs, baljväxter och örter. Utan kor och får som äter detta foder skulle landskapet inte bli sig likt utan växa igen med buskar och sly. Följden blir en ökad livsmedelsimport då till exempel soja inte går att odla i Sverige. Importerad mat innehåller ibland höga resthalter av bekämpningsmedel som sedan länge varit förbjudna Sverige.
Sambanden i naturen mellan människa och miljö är mer komplexa än att bara sluta äta kött eller sluta dricka mjölk. Djurproduktion i Sverige är en nyckel till biologisk mångfald och kan anses uppfylla flera av de svenska miljömålen som begränsad klimatpåverkan, ett rikt odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv. Köttkonsumtionen är hög i Sverige. Om du vill minska din konsumtion av kött se då till att när du väl äter kött välja svenskt så gynnas både svenska arbetstillfällen och miljön.
Johan Lagerholm, agronom
LRF Katrineholm