Den drevs igenom 1994 av dåvarande socialministern, Bengt Westerberg (L). Det som gjorde LSS till en så framsynt lag var dess bärande princip om självbestämmande och autonomi.
Den socialdemokratiska regeringen har sedan de kom till makten 2014 årligen uppmanat Försäkringskassan till att minska kostnaderna för assistansen. Därför har kassan drivit många fall till högsta instans för att skapa prejudicerande domar. Exempel på en sådan dom är, att egenvård inte längre räknas som grundläggande behov.
Det innebär att de som behöver assistans på grund av risk för andningsuppehåll eller för sondmatning, inte längre har rätt till detta. När nu regeringen gör sitt bästa för att agera eller hänvisar till den pågående LSS-utredningen, så är detta bara en dimridå. Direktiven har inte förändrats på en enda punkt. Fokus ligger fortfarande på att spara pengar till staten. Kommunerna kommer att få stå för kostnaderna. Kanske tänker sig de rödgröna en återgång till mer sjukhusvård, eller annan form av vård?
Det vill säga, som det var innan LSS blev lag. Pengar, sparade på LSS, använder nu staten till att sänka skatten för fackföreningsanslutna, genom att göra avgiften avdragsgill (vi anar LO bakom detta).
Nästa år cirka 1,3 miljarder och kommande år cirka 2,8 miljarder. Detta är de rödgrönas nya variant av den svenska modellen!
Marianne Körling Ström och John-Erik Nyman Liberalerna Katrineholm