Säkra handikappersättningen

Regeringen vill skrota handikappersättningen. Kära regering, tänk om och tänk rätt!

Lars-Ove Nederman är kritisk till Annika Strandhälls förslag om att ta bort handikappersättningen och ersätta den med ett merkostnadsbidrag. FOTO:

Lars-Ove Nederman är kritisk till Annika Strandhälls förslag om att ta bort handikappersättningen och ersätta den med ett merkostnadsbidrag. FOTO:

Foto:

Övrigt2017-11-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid ett möte på socialdepartementet den 17 oktober meddelade socialminister Annika Strandhäll att regeringen inom kort lägger fram ett förslag om att ta bort den så kallade handikappersättningen.

Istället införs ett merkostnadsbidrag. Det kan låta bra, men riskerar att bli förödande för gravt synskadade och blinda.

Huvudproblemet med regeringens förslag att skrota handikappersättningen är att merkostnader för hjälpbehov inte ska få räknas in i den nya merkostnadsersättningen.

Genom att inte erkänna hjälpbehov till följd av en funktionsnedsättning smiter regeringen ifrån sitt samhällsansvar.

Kommuner, landsting och regioner motiverar ofta olika avgifter, exempelvis för ledsagning, färdtjänst och hjälpmedel, med att personerna som drabbas av avgifterna har handikappersättning. Städhjälp och annan hjälp i hemmet, exempelvis att sortera tvätt eller läsa post, som synskadade behöver på grund av sin funktionsnedsättning ska enligt regeringen inte få räknas som merkostnad.

Hur tänker regeringen då?

Handikappersättningen har sin grund i den så kallade blindhetsersättningen som beslutades av riksdagen 1934. Den utbetalas som en skattefri kompensation för de merkostnader en person har på grund av sin funktionsnedsättning. Är man helt blind är bidraget i dagsläget 2 576 kronor i månaden.

Regeringen försvarar sitt förslag med rättviseskäl. Även blinda måste kunna motivera sina merkostnader, menar regeringen. Men det som regeringen ser som rättvisa riskerar istället att bli godtycke och orättvisa.

Det är svårt att precisera sina merkostnader på grund av funktionsnedsättningen. Speciellt när man inte själv kan jämföra priser. Synskadade måste handla i den butik där vi kan få personlig service, oavsett priserna. Det går inte att göra på annat sätt.

25 procent av alla synskadade är nästan aldrig ute på egen hand utan seende sällskap och 25 procent har aldrig använt internet. Det framgår av en ny Siforapport gjord på uppdrag av Synskadades Riksförbund.

Enligt det kommande regeringsförslaget ska den som anser sig ha behov av merkostnadsersättning söka sådan hos Försäkringskassan. Med vilken kompetens ska Försäkringskassans tjänstemän bedöma olika merkostnader?

Trots handikappersättningen visar levnadsnivåundersökningar att synskadade har en väsentligt sämre ekonomi än genomsnittsmedborgaren.

Man kan alltså snarare dra slutsatsen att handikappersättningen borde höjas. Överkompenserade kan blinda knappast anses vara i alla fall.

Bevara en handikappersättning som utgår från funktionshindret och låt den vara lika för alla, utan kränkande och godtycklig bedömning från Försäkringskassan.

Erkänn också funktionshindrades rätt till täckning av merkostnader som uppstår till följd av hjälpbehov.

Källor:

Rapport medlemsundersökning - Bland bilar, bullar och bulle. Synskadades Riksförbund 2017

Rapport medlemsundersökning - Dålig digital delaktighet revisited Synskadades Riksförbund 2017

http://www.srf.nu/det-har-gor-vi/rapporter/rapporter/

Hälsotillstånd hos personer med synnedsättning, Synskadades Riksförbund Stockholms och Gotlands län, Bertil Sköld 2014

Lars-Ove Nederman Ordförande Synskadades Riksförbund Katrineholm-Vingåker