Ofta handlar debatten om skog med mycket stor betydelse för växter och djur, så kallade nyckelbiotoper, men också om arter som kan påverka avverkningen som bombmurkla, lavskrika och tjäder. Det är begripligt att enskilda skogsägare blir oroliga när de följer debatten om äganderätten och att den skulle vara hotad.
Äganderätten är en viktig grund i samhället. Så viktig att den är reglerad i Sveriges grundlag. I regeringsformen står det att varje medborgares egendom är tryggad mot olika inskränkningar från det allmänna, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Det är demokratin genom regering och riksdag som bedömer vilka och hur allmänna intressen ska vägas in.
Skogsstyrelsen har uppdraget att arbeta utifrån detta och därmed hantera en stor del av balansakten mellan produktion och miljö.
I debatten används ibland en hotad äganderätt som ett slagträ. Det antyds att Skogsstyrelsen agerar i strid med lagar och regler kring äganderätt. Så är det inte. Skogsstyrelsen respekterar givetvis äganderätten som ett fundament för att kunna bruka skogen på ett ansvarsfullt sätt. Så här går det till:
Vi har i uppdrag av regeringen att inventera nyckelbiotoper och det är ingenting vi kan strunta i. Men att vi identifierar och registrerar en nyckelbiotop innebär inte att vi fattar något beslut om att den inte får avverkas. Registreringen är ett kunskapsunderlag för både skogsägaren, myndigheter och eventuella virkesköpare.
Däremot har virkesköparna genom det certifieringssystem som finns förbundit sig att inte köpa skog från nyckelbiotoper. Certifieringssystemet är bra, men det är inte vi som styr över det. Kopplingen har näringen gjort själva.
Det finns möjlighet för skogsägaren att få ett formellt skydd av sin skog och då utgår ersättning. För biotopskydd till exempel innebär det 125 procent av marknadsvärdet. Regeringen har nyligen avsatt ytterligare 2,5 miljarder kronor de kommande tio åren för ersättningar. Det kommer inte räcka till allt och därför har vi gjort en prioritering där de med högst andel nyckelbiotop på sina marker prioriteras. 85 procent av skogsägarna har i dag inte någon registrerad nyckelbiotop på sina marker.
Vi vet samtidigt att det finns enskilda skogsägare som känner att de hamnat i kläm i en svår avvägning mellan att avverka eller bevara sin skog. Här kan vi bli bättre. Därför utvecklar vi just nu tillsammans med representanter från näringen vår kommunikation med skogsägare som får besked att de har en nyckelbiotop på sin mark. Syftet är att bli mer enhetliga, förutsägbara och transparanta i vårt arbete.
Att med det här som grund hävda att äganderätten i skogen är hotad tycker vi inte bara är missvisande. Det riskerar dessutom att i onödan minska framtidstron för skogsbruk hos landets skogsägare vilket vore mycket olyckligt.
Vi behöver skogsägare som är aktiva i sitt brukande och därmed bidrar till att vi nyttjar skogens potential i arbetet med att minska koldioxidutsläppen och övergå till en biobaserad ekonomi.
Anna-Lena Lindström, regionchef Sörmland-Örebro, Skogsstyrelsen
Jonas Löfstedt, chef region Mitt, Skogsstyrelsen