Psykisk ohälsa prioriteras inte

Det är bra att liberalerna, vill satsa på utbildade lärare inom kommunen och höja lärarstatus. Vad kommunens skolor behöver är också fler kuratorer och psykologer, det finns många elever som har en psykisk ohälsa som depression eller ångest.

Det gäller att snabbt sätta in åtgärder när unga mår psykiskt dåligt, framhåller Lennart Halvardsson. FOTO: STINA STJERNKVIST/TT

Det gäller att snabbt sätta in åtgärder när unga mår psykiskt dåligt, framhåller Lennart Halvardsson. FOTO: STINA STJERNKVIST/TT

Foto:

Övrigt2017-07-10 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Unga mår allt sämre i dagens samhälle. Känslan av ångest oro ängslan har ökat till de tredubbla senaste tjugo åren.

Samtidigt som skolkuratorer och psykologer har minskat i antal, skolan har ett mycket stort ansvar att identifiera och slussa vidare barn som mår dåligt till vården. Många lärare saknar kompetens att hitta och hantera psykisk ohälsa. Att fånga upp de unga som mår dåligt i tid är en viktig del i arbetet med suicidprevention, det finns signaler som kan tyda på att en elev är självmordsbenägen. Varningssignalerna är extra viktiga att uppmärksammas och tas på allvar när det gäller en ung människa.

Behandling med antidepressiva läkemedel med kopplingar mellan depression, ångest och självmord är starka. Ungefär tre fjärdedelar av dem som tar sitt liv har flera depressiva syntom oftast med stark ångest.

Men på många skolor i Sverige prioriteras inte frågan om psykisk ohälsa och viljan att arbeta preventivt är mycket lågt, trots att det finns bra verktyg att använda.

I Sverige antog regeringen en nollvision för självmord, och i samband med det gjordes en särskild satsning för att öka kunskapen kring självmord och suicidpreventionen. Man vill se en förändring på det området eftersom det råder så mycket tabu.

Lennart Halvardsson RFHL Katrineholm och Sörmland.