I USA har Donald Trump kommit till makten och tar det ena bakåtsträvande beslutet efter det andra. Är dags att stanna upp och börja tänka efter: när ska vi lyssna på vårt förnuft och när ska vi lyssna på våra känslor?
Oxford dictionaries utnämnde ordet ”post-sanning” till årets internationella ord 2016. Ordets betydelse är: ”något som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar.” Psykologen Jenny Jägerfeld sa i Dagens Nyheter den 27 november förra året att ”En förnuftsstyrd person som får motargument skulle inse att det blir problematiskt. Men för en känslostyrd människa blir det inte samma dilemma intellektuellt.” Det här är naturligtvis ett problem – det blir ett problem eftersom känslostyrda val leder till okloka, oåterkalleliga beslut och det har vi många exempel på: Trump, Brexit och de ökade sympatierna för nationalistiska partier som Nationella fronten, AfD, UKip och SD.
Populism definieras enligt Nationalencyklopedin som ”rörelse eller ideologi som vädjar till ’folket’ som grupp oberoende av någon social klass.”
Ofta beskrivs också populism som enkla lösningar på komplexa problem och ofta handlar populismen att väcka människors känslor. En fransk väljare beskriver det högerpopulistiska Nationella frontens ledare Marine Le Pen: ”Marine är den enda vi kan lita på. Alla andra ljuger och bedrar oss.”
Donald Trump sålde enkla populistiska argument till det amerikanska folket och det ledde honom hela vägen till Vita huset. Och här hemma använder Jimmie Åkesson sin populistiska politik som attraherar nästan en femtedel av det svenska folket.
Hur kommer det sig då att så många köper retoriken som med de enklaste motfrågor eller faktakontroll faller platt? Inom psykologin talar man om grundaffekter eller grundläggande känslor. Den amerikanske psykologen Silvan S. Tomkins har identifierat nio sådana grundaffekter: glädje, intresse, förvåning, avsmak, avsky, ilska, ledsnad, rädsla, och skam.
Förvåning räknas som en neutral känsla, men i övrigt har vi alltså tre gånger fler negativa grundaffekter än vi har positiva. Den som väljer att anspela på människors negativa känslor har alltså ett betydligare bättre utgångsläge. I sin valkampanj satsade Donald Trump på ilska, rädsla och avsky, enligt en analys.
Jag tror att det är det dags att vi börjar rannsaka oss själva. Jag tror att det är dags att vi börjar fundera på vad det är för känslor som den politiska debatten anspelar hos oss och vilka beslut de känslorna kan få oss att fatta och vad dessa beslut i förlängningen kan leda till!
Linus Larsson
Miljöpartiet Vingåker