Dags för ett svenskt ledarskap i EU

Sverige bör ta ett ledarksap inom EU, anser debattören.

Sverige bör ta ett ledarksap inom EU, anser debattören.

Foto:

Övrigt2017-03-07 14:29
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen firade EU att det gått 60-år sedan Romfördraget undertecknandes. Winston Churchill, Paul-Henrik Spaak, Jean Monnet och Altiero Spinelli och flera andra av dem som samlades i Rom för 60 år sedan, kunde rimligen inte ana att de stod i färd med att skapa världens mest framgångsrika samarbete för hållbar fred, garanterad frihet och varaktig säkerhet på den kontinent som bara några år tidigare sett slutet av det andra världskriget och Förintelsen.

Parallellt med firandet sker dock en motsatt rörelse, nämligen att första steget mot Brexit tas. I samband med detta måste vi säkra unionen och samarbetet också för de kommande 60 åren och bortom det.

Min övertygelse är att vi måste hålla fast vid vår gemensamma historia och att vi tillsammans har att skapa vår gemensamma framtid för Europa. Genom Romfördraget övervann Europa den nationalism som förde länderna in på hatets, våldets och nationalismens väg som ledde oss till länder till civilisationens avgrund.

Jag skulle nu önska att se Sveriges ledarskap i genomförandet av de reformer som EU nu behöver. Det handlar om att stärka den gemensamma säkerheten, dialogen med medborgarna och samhörigheten européer och länder emellan. Därför lägger jag fram fem konkreta förslag till reformer:

1.Ett Europeiskt försvar. NATO är inte längre den enda garanten för säkerhet i Europa. Vi kan med fog numera anta att USA inte längre kommer att ta ansvar för Europa säkerhets om tidigare. Vi måste nu själva ta ansvar för vår säkerhet, vilket fordrar ett närmare militärt och säkerhetspolitiskt samarbete.

2. Skriv in Europafokus i läroplanen. Svenska elever och vuxna har idag mycket dåliga kunskaper om hur EU fungerar. Detta är grunden ett demokratiskt problem då man varken vet vad EU gör eller hur man påverkar EU politiskt. Därför behövs en omprioritering i skolans ämnen där EU:s historia blir en central del av So-ämnena.

3. Gör Sverige till ett ledande land i EU. I spåren av Brexit förs diskussioner om ett EU med A- och B-länder. Om så blir fallet ska inte Sverige, som tidigare, stå utanför de mest centrala delarna av samarbetet. För att påverka och styra utvecklingen i EU kan vi inte stå vid sidan av när viktiga beslut ska fattas. Istället måste vi samarbeta med kärnländer som exempelvis Tyskland och Frankrike.

4. Stärk den europeiska samhörigheten. Alltför länge har EU fokuserat på tekniska frågor utan att skapa en demokratisk och levande samhörighet. Vi svenskar är européer och delar de värderingar som gjort Europa till frihetens kontinent. Men därför måste vi också satsa på att stärka samhörigheten i EU genom kultur, europeiska tv-kanaler, radio och film.

5. Mer lagstyre och mindre lagstiftning. EU:s lagstiftning fyller ingen funktion om vi inte följer dessa i hela unionen. I dag bygger mycket av detta på medlemsländernas inställning till olika lagar. Detta är ohållbart. Därför måste EU få större befogenheter till sanktioner mot de länder som inte följer gemensamma regler och lagar.

Med dessa förslag vill jag se ett svenskt ledarskap i EU. Vi har ett ansvar i ett Europa där populister och nationalister vill förstöra och omintetgöra vårt historiskt framgångsrika samarbete. Som svensk och liberal är jag stolt över vad vårt land har åstadkommit i EU sedan 1994, från klimatpolitik till patent, livsmedelsreglering och miljödirektiv. Men vi kan göra ännu mycket mer.

Detta kräver ett engagemang från alla svenskar som inte vill se att vårt land isoleras i norra Europa, för litet och för att ensamt för att bidra till lösningar för världens stora utmaningar. EU är här vår chans för att åstadkomma globalt inflytande.

Cecilia Wikström