Vi väljer gärna alternativ som är bättre för miljön och vi tänker hållbarhet på allt fler områden. Så även när det gäller plast.
Ett exempel är att ICA tillsammans med flera aktörer inom återvinningsindustrin, däribland vi, har tagit fram en helt ny såpaflaska som är till 100 procent gjord av återvunnen plast. 50 kilo återvunnen plast blir 1 000 nya såpaflaskor. Den kommer att ha olika grå nyanser, eftersom inga nya färgämnen tillsätts. Kanske inte så snyggt enligt vissa, men det är ett litet pris att betala för en miljöinsats. Fler liknande positiva exempel är att vänta. Materialåtervinning av plast ger generellt cirka 50 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med energiåtervinning.
Förutsättningarna för att återvinna mer är mycket stora – men återvinningen blir inte bättre än det material som läggs i kärlen.
Tyvärr så kan vi, som sorterar plastmaterial för återvinning se de mest skiftande ting i återvinningskärlen. Papper, glas, kläder, döda djur och även elektronik med kvarlämnade batterier. Batterier som inte lämnas till rätt kärl är ett stort och allvarligt problem, dessa kan i ogynnsamma fall självantändas med stora bränder som följd!
Vi kämpar för att sortera ut så mycket det bara går för återvinning, men ibland är det svårare än vad man tror. Svårare, inte bara för att det finns saker som uppenbarligen inte är av plast i kärlen, men också på grund av allt blandmaterial som gör det svårt att veta i vilket återvinningskärl prylen hör hemma. Ett sådant exempel är refillpåsar till tvätt- eller diskmedel, som måste skickas till energiåtervinning.
Ett annat exempel är innerkrukor i svart plast, likt de man köper plantor eller örtkryddor i. Dessa är svåra att återvinna eftersom sorteringen sker via ljusteknik. Hade krukorna istället varit i färg hade det däremot gått utmärkt.
Varför det inte redan har ändrats beror troligen på brist på information och kunskap, vilket vi nu vill försöka ändra på. Vi tror nämligen att om det blir enklare att sortera plasten rätt, samtidigt som konsumenterna vet att produkterna faktiskt återvinns, så kommer sorteringsviljan att öka. Det vore till gagn för alla. Om alla vi aktörer - producenter, återvinnare, ansvariga för returstationer som kommuner - hjälps åt med detta, är vi övertygade om att både utbud och efterfrågan skulle se annorlunda ut.
I somras tecknade Swerec ett nytt avtal med Plastkretsen/FTI om fortsatt hantering av den plast som lämnas in för återvinning. Vi gör löpande mätningar och vår kunskap om vad som faktiskt lämnas till återvinning kan förbättra hela processen.
Svenskarna är kända för sin källsortering. De flesta tar frågan på mycket stort allvar och vill veta exakt i vilket kärl förpackningarna ska läggas - därför krävs mer information. För, visst kan vi tänka oss att köpa en kruka basilika eller en pelargon i en grön eller röd innerkruka?
Leif Karlsson VD Swerec