Vilket etanolben ska vi stå på?

Etanol som drivmedel är för dyr, särskilt utan skattesubvention, och inte särskilt miljövänlig, menar skribenten.

Etanol som drivmedel är för dyr, särskilt utan skattesubvention, och inte särskilt miljövänlig, menar skribenten.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Debatt2019-12-04 05:46
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Härom veckan kom MP med förslaget att bilägare ska kunna få 5 000 kronor i bidrag för att bygga om sina bensinbilar till etanoldrift. Centern hängde på, men ville i stället ha bidrag till odling och produktion av etanol. Tre dagar senare förklarade S-ministern Thomas Eneroth att ”skattesubventionerna” på etanol måste tas bort, efter krav från EU. Det innebär att skatten på etanol höjs med 8 kronor per liter från 1 januari 2021 enligt Bytbil.se

I dag kostar en liter etanol 13 kronor, en liter bensin 16 kronor. En vanlig bensinbil drar 0,7 liter per mil, medan samma bil i etanolutförande drar 1 liter milen. Det innebär att en ombyggd bil kostar två kronor mera per mil. Hur många bilägare är beredda att satsa 5 000 kronor + 5 000 skattekronor för att få betala två kronor mera per mil? Och om ett år få betala 10 kronor mera per mil? Detta förtiger MP och C. För att få en balans i detta skulle bensinskatten behöva höjas med minst 10 kronor litern den 1/1 2021.

MP och C framhåller de möjligheter vi har att framställa etanol av skogs- och lantbruksprodukter. Jovisst, vi har många tusen hektar åker som ligger för fäfot och bonden får EU-bidrag för det. Den skulle kunna användas för odling för etanol. 

Inom EU finns nu starka krafter för att vi inte ska få använda åkermark för bränsleproduktion. Det anses oetiskt att inte använda den till livsmedelsproduktion. Ska vi i stället importera etanol från Brasilien, efter att de skövlat mera regnskog för att utöka odlingen av sockerrör?

2010 kom den av Expertgruppen för miljöstudier inom finansdepartementet (alltså M+C+FP+KD-regeringen) beställda rapporten ”Etanolens koldioxideffekter”. Författaren, professorn vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, Sören Wibe, kom fram till slutsatsen att etanolen leder till ökade utsläpp (jämfört med om motsvarande transportarbete utförts med bensin) under de första 50-60 åren. Först därefter kommer etanolprogrammen att leda till utsläppsminskningar. Rapporten bygger på studier gjorda av välkända organisationer och som publicerats i ansedda Science. Givetvis kritiserades rapporten av etanoltroende. 

Riksdagens politiker har tillgång till Riksdagens utredningstjänst för att ta fram fakta inför förslag och beslut. De borde alltså kunna vara väl insatta i olika frågor. Vad ska vi vanliga medborgare, som inser att vi måste minska vår miljöpåverkan, välja? Vad ska vi tro på? Forskningen? I så fall – vilken? 

En sak tycks i alla fall vara klar – etanolen har dött skattedöden efter 1 januari 2021. 

Åke Lagerbäck

Flen