På senaste Kommunfullmäktige blev det en lång debatt kring två motioner som handlade om etablering av fler fritidsgårdar i kommunen. Den ena var Vänsterpartiets motion om att ta fram en plan för etablering av fler fritidsgårdar i både tätorten och i kransorterna. Motionerna röstades ned av S och M majoriteten med stöd av SD. Debatten pågick i över en timme innan det var dags för omröstning.
Om man bortser från de politiska ställningstaganden som partierna gjorde, så kan man fråga sig vad finns det för argumentation för fler fritidsgårdar i Katrineholms kommun.
Ett av de vanligaste önskemålen som ungdomarna i Katrineholm framförde vid valet 2022 var behovet av fler fritidsgårdar, både inom Katrineholms tätort och i kransorterna. Alla ungdomar har inte möjlighet att ta sig till Perrongen, då den ligger lite avsides. Framförallt var det många unga tjejer som uttryckte en oro över att behöva ta sig fram och tillbaka från till exempel Nävertorp till Perrongen kvällstid.
För ungdomar i våra kransorter handlar det om att bussförbindelserna inte fungerar för ett besök och att busskortens begränsade antal resor inte räcker till om man skulle vilja besöka Perrongen. Vi ser i dag ett behov av fler fritidsgårdar centralt, i Nävertorp, på Norr och i våra kransorter.
Katrineholms kommun skickade även ut en enkät för två år sedan, till 1 200 medborgare över 18 år. Utifrån svaren kunde vi se att medborgarna i Katrineholm är mindre nöjda med utbudet av fritidsgårdar i kommunen.
Fritidsgårdsverksamhet är också avgiftsfritt, vilket betyder att tillgängligheten till aktiviteter och mötesplatser ökar för de barn och ungdomar som kommer från familjer som inte har råd med avgiftsbelagda aktiviteter. Fritidsgårdar fungerar som ett verktyg för socioekonomisk utjämning i samhället.
I en studie från Uppsala universitet våren 2024 konstaterar man att fritidsgårdens betydelse samt roll i samhället är central. Man betonar att fritidsgården är en plats där ungdomar kan vistas under trygga och positiva förhållanden, med vuxna förebilder närvarande.
I en annan studie (Fredriksson et al. (2018) lyfter man fram att främjande relationer mellan personal och ungdomar bidrar till hälsofrämjande miljöer på fritidsgårdar, där fritidspersonalen har stor påverkan på ungdomarnas utveckling. Det här är så viktigt när vi här i kommunen pratar om det förebyggande arbetet bland ungdomar för att förhindra att man hamnar i missbruk eller kriminalitet.
En slutsats utifrån studiens resultat är att de deltagande ungdomarna utifrån deras egna upplevelser och erfarenheter värdesätter fritidsverksamheter utifrån olika faktorer. De anses vara “ett andra hem” för många av de berörda ungdomarna. Verksamheterna har en betydelsefull och positiv inverkan på dem, eftersom de får möjligheten att bestämma, tycka och utrymme för att utvecklas både socialt, mentalt och fysiskt i jämförelse med det skolan kan erbjuda.
Många ungdomar upplever också att fritidsgårdar har erbjudit möjligheter för att få nya lärdomar. Där kan man lära sig att socialisera, skapa olika sociala nätverk samt lärdomar om hur man tar sig vidare i livet. Fritidsverksamheter är en arena där ungdomarna får möjlighet och utrymme att stödja och utveckla sina identitetsskapande och sociala band med andra individer.
Fritidsgårdar har en viktig samhällsfunktion att fylla.