Att planeten står inför ett klimathot vet alla idag, men ett lika stort hot är förlust av biologisk mångfald. Naturens väv utarmas och slits sönder.
Artutrotningen idag är det största sedan dinosaurierna dog ut, och drabbar inte bara insekter, som pollinerar våra grödor, utan många andra arter. Orsaken är vi, Homo sapiens. När vi slår sönder naturens väv hotar vi även oss själva. Utan friska jordar, skogar och hav riskerar vi vår överlevnad.
För oss i miljöpartiet är arbetet med att bevara och stärka den biologiska mångfalden lika viktigt som att bevara åkermark och ge den eget liv genom omställning till ekologisk odling. En rik och varierande flora och fauna går hand i hand med odling av mat på friska jordar. Därför måste vi stärka dessa samband.
Nu ska lärkorna sjunga och tofsviporna spelflyga över åkermarkerna. Så var det förr, men inte längre. Det konventionella jordbruket har sprutat bort förutsättningarna för liv genom att sprida gift mot ogräs (läs örter) och insekter, som är en förutsättning för fåglar och fågelungar.
Åkrarna är idag ofta monokulturer där den biologiska mångfalden är borta. Arter som är beroende av träd och skog försvinner med skogsbrukets kalhyggen, men även den biologiska mångfald som finns under marken och vars betydelse vi alltmer börjar förstå vidden av, försvinner på detta sätt.
Men detta går att vända. Vi måste återskapa vild natur, ge tillbaka förlorade biotoper. Det kallas rewilding. Läs www.knepp.co.uk, om en gård i England, som på några årtionden ställt om helt och fått tillbaka massor av arter samtidigt som man bedriver extensiv boskapsskötsel. Växter, djur och fåglar kommer tillbaka. Naturen kan läka igen, om den får chansen.
I regeringen har Miljöpartiet drivit igenom pengar till återvätning och anläggande av nya våtmarker. För 2021 är 350 miljoner kr avsatta. Satsningen ingår i LONA (lokala naturvårdssatsningar) och våtmarksprojektet på Djulö gärde har nu fått medel ur detta anslag.
Och det är dags att ge tillbaka. Vi kan inte hävda att vi människor ska ha all mark för oss själva. Vi måste plantera träd och anlägga våtmarker för att värna och främja den biologiska mångfald vi är på väg att förlora. Så en våtmark på en del av Djulö gärde är därför mycket välkommen eftersom den stärker de biologiska sambanden på ett positivt sätt och bidrar till att levandegöra omkringliggande åkermark och natur.
Nicklas Adamsson (MP)
Gruppledare Katrineholm
Gudrun Lindvall (MP)
Före detta gruppledare Katrineholm
Ylva G Karlsson (MP)
Före detta gruppledare Katrineholm
Gunvor G Ericson (MP)
Före detta statssekreterare på miljödepartementet