Vi från Lärarförbundet i Katrineholm vill förtydliga vår syn på läraruppdragets utmaningar och varför något behöver göras åt arbetsmiljön. Skolan (1-19 år) skiljer sig idag väsentligt från den som tidigare generationer mötte under sin uppväxt.
Vi vet att vår urtidshjärna har ett inbyggt behov av trygghet och det är uppenbart problematiskt när kravbilden ändras alltför snabbt och inget är så jobbigt som när ett system jag verkar i behöver förändras. Ibland är förändringen till och med så tärande att man väljer att hålla fast vid det gamla fast det har brister. I andra fall sker förändringar med en till synes stor desperation, dvs oavsett oönskade bieffekter.
Det är ändå inget tvivel om att förändring är norm. Det rör till exempel digitalisering, en oundviklig utveckling. I skolan finns klara vinster, stor tillgång till information i form av bild och ljud, snabba kanaler till föräldrar/elever, möjligheter att distansarbeta mm.
På minuskontot finns stora it-kostnader, en förflyttning/påspädning av stora/små arbetsuppgifter, en uppskruvad hastighet, svårigheter att hantera information och att sålla källkritiskt, teknikstress, hantering av fusk och plagiat, svårigheter i att orka uppdatera sig i det höga förändringstempot, avgränsningsproblem, dubbelarbete.
En annan del är elev- och kunskapssyn och i vilken utsträckning man kan tala om viss kunskap som viktigare än annan, en diskussion som sträcker sig långt tillbaka i tiden. I en slimmad kontext ökar lätt spänningar mellan årskurser, skolledare, ämnesföreträdare, arbetslag eller föräldrar med olika syn på vad som är viktigast. Såväl förskola som grund- och gymnasieskola har fått ett större uppdrag.
Ett exempel på pågående förändring utgör gymnasiet som nu nästan samtliga elever fortsätter till. Där blir det nödvändigt att hantera stora kunskapsluckor/stödbehov samtidigt som man ska specialisera elever med stora pedagogiska utmaningar som följd.
En effektivisering pågår sedan länge som medfört att enheterna vuxit sig mer kostnadseffektiva. Incitamenten för sammanslagningar har varit flera. Det har rört kompetens, tjänstefördelningsmöjligheter och lokalkostnadsaspekter men slutligen har det handlat om ekonomi.
Baksidan blir lätt en stor organisation som kräver mycket uppföljning och samordningsresurs där läraren riskerar bli reducerad till blott utförare, en anonym kugge underställd systemet. En känd friskfaktor är möjligheten till påverkan av den egna situationen, alltså motsatsen.
I lärarbristens Sverige måste alla värna om varje lärares/skolledares arbetsmiljö genom att satsa på friskfaktorer. Förödande konsekvenser väntar om vi fortsätter springa fortare, hoppar över pauser och raster eller dignar under stora arbetsmängder. Kreativitet föds ur lust och upptäckarglädje, vilket vi behöver värna om. Här blir inspelen från stat o kommun avgörande.
Bo Sundahl
Lärarförbundet Katrineholm