Läkarbristen i Sverige leder till kraftigt ökade vårdkostnader. Under 2008 betalade landstinget i Södermanlands län 78 miljoner kronor för att hyra in stafettläkare – det är 292 kronor per invånare. Nu är det hög tid att etablera nya läkarutbildningar i Sverige.
Enligt Läkarförbundet skulle Sverige behöva ytterligare 1500 heltidsarbetande allmänläkare redan i dag. Om inget görs kommer vi att sakna över 4000 läkare om bara fem år, dels beroende på att en åldrande läkarkår går i pension, dels beroende på ett generellt ökande vårdbehov. Det motsvarar 120 läkare bara i Södermanlands län. Detta medicinska mardrömsscenario är tyvärr helt realistiskt, eftersom Sverige är långt ifrån självförsörjande på läkare.
I dagsläget hankar sig Sverige fram med hjälp av andra länder. Hela 60 procent av de läkare som fick svensk läkarlegitimation 2008 hade utbildats utanför landet. Vi befinner oss därmed i strykklass – exempelvis har Danmark och Österrike 60 respektive 40 procent fler utbildningsplatser räknat per capita. I Danmark, som tar emot mängder av svenska läkarstudenter, har för övrigt en irriterad debatt blossat upp under sommaren. Vårt grannland har helt enkelt börjat tröttna på att bekosta Sveriges läkarutbildning.
Internationellt utbyte kan leda till nytänkande och utveckling av läkaryrket. Men som situationen nu ser ut saknar Sverige kontroll över såväl innehåll som kvalitet i läkarutbildningen. Växande vårdköer och kvalitetsproblem är en sida av saken, en annan är att landstingen drabbas av dryga merkostnader när det inte går att anställa ordinarie personal. År 2008 anlitades hyr- och stafettläkare för 1,8 miljarder kronor i Sverige. För landstinget i Södermanland slutade denna nota på 78 miljoner kronor.
Sverige måste helt enkelt börja utbilda fler läkare. Regeringen har utökat läkarutbildningen med 170 platser de senaste två åren. Det är bra, men långt ifrån tillräckligt. SCB, Högskoleverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och många fler vill snarast se en ökning av antalet platser på läkarutbildningen. Högskoleverket förespråkar 300–400 nybörjarplatser.
Problemet är att det saknas sjukhus och andra vårdinstitutioner att praktisera på i närheten av de befintliga utbildningsorterna, vilket leder till kvalitetsbrister i utbildningen. Invändningen är riktig, men problemet är knappast oöverkomligt. Lösningen är förstås att börja utbilda läkare på fler platser i Sverige! Det har snart gått ett kvarts sekel sedan Sverige satsade på en utbyggnad av läkarutbildningen på nya orter. Nu måste även vi, på samma sätt som andra länder i Europa och Nordamerika, börja etablera nya läkarutbildningar.
Örebro universitet är redo att bli Sveriges sjunde lärosäte som utbildar läkare, och lämnar nu in en ny ansökan om att få bedriva läkarutbildning. De kvalitetsproblem som påpekats av Högskoleverket efter vår förra ansökan är nu åtgärdade. Om de nödvändiga besluten fattas av Högskoleverket och högskoleminister Tobias Krantz kan vi anta de första studenterna redan hösten 2010.
Jens Schollin
professor i barnmedicin och rektor vid Örebro universitet