I Sverige finns grönt guld som idag går upp i rök. Det handlar om koldioxid som har sitt ursprung i den växande skogen, och som släpps ut från skorstenar när rester från skogsbruket förbränns. Med ny teknik kan man istället samla in koldioxiden och skapa förutsättningar för en ny svensk industrigren.
Det finns framför allt två användningsområden för den infångade biogena koldioxiden:
- CCU (Carbon Capture and Utilization). Den biogena koldioxiden, kan användas för att tillverka varor så som plast och förnybart drivmedel. I Sverige byggs nu världens första elektrobränslefabrik. Biogen koldioxid från ett kommunalt värmeverk ska fångas in och tillsammans med grön vätgas framställs så kallat elektrobränsle, ett förnybart drivmedel som efterfrågas av sjöfarten.
- CCS (Carbon Capture and Storage). De biogena koldioxidutsläppen ingår i ett cirkulärt kretslopp, där den växande skogen binder koldioxid som sedan släpps ut igen när till exempel rester från skogsbruket förbränns. När koldioxiden fångas in och lagras permanent skapas så kallade negativa utsläpp eftersom den plockas bort från kretsloppet.
De negativa utsläppen behövs för att kompensera för de utsläpp som är allra svårast att undvika, till exempel jordbrukets metanutsläpp. Det är dock en dyr åtgärd, de negativa utsläppen förväntas kosta cirka tre gånger mer än EU:s utsläppsrätter. Det innebär att utsläppsminskningar oftast kommer att vara billigare än att köpa negativa utsläpp. Detta är viktigt, så att inte de negativa utsläppen nyttjas för att kompensera fossila utsläpp, istället för att minska de faktiska utsläppen. På sikt är de negativa utsläppen även avgörande för att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären.
Sverige har stora utsläpp av biogen koldioxid i jämförelse med andra länder och därför goda möjligheter att bli ledande i utvecklingen. Staten har öronmärkt 36 miljarder till 2045 för bio-CCS vilket är mycket bra. Nu behöver ytterligare ett antal politiska beslut tas, så att både bio-CCS och bio-CCU kan utvecklas till sin största potential. Fossilfritt Sverige har därför tillsammans med 29 företag och organisationer enats bakom en strategi som lyfter 21 förslag som snabbt behöver genomföras.
Enligt Parisavtalet ska världens länder vara klimatneutrala senast 2050, vilket kräver 5-10 miljarder ton lagrad koldioxid per år enligt IPCC. Det är ett gigantiskt åtagande. Men det banar också väg för en ny global industri, med nya jobb och nya intäkter. Vi har ingen tid att förlora.
Svante Axelsson
Nationell samordnare Fossilfritt Sverige