Skiftnyckel, blixtlås och dynamit. Respirator, spotify, skype… Listan kan göras lång över de uppfinningar som svensk entreprenörskraft utvecklat genom åren. Sverige må rent geografiskt vara det lilla landet i norr, men sett till företagande är vi en stor nation. Ser vi också till de naturtillgångar vi har i skog och mark, och som av generationer företagare förädlats till stora exportnäringar och högklassig livsmedelsproduktion, är det lätt att konstatera att vårt land har fantastiska förutsättningar.
Ändå är det inte bland topplaceringarna vi återfinner Sverige när det gäller tillväxten i Europa, tvärtom återfinns vi nu bland de länder som har sämst tillväxt. Hur blev det så?
Anledningarna är såklart fler, men tydligt är att tillväxttakten knappast avtagit när det gäller byråkrati och administration. Tvärtom. I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att så mycket som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. I genomsnitt tio timmar i veckan lägger företagare på att hantera administration, och som alltid är tid pengar: 200 miljarder kronor beräknas den sammantagna årliga kostnaden vara för företagens regelbörda.
Bromsande byråkrati och betungande administration hämmar med andra ord svenska företags konkurrenskraft, lönsamhet och därmed landets tillväxt. Småföretag drabbas hårdast när entreprenörer får lägga tid på regelkrångel istället för på själva jobbet. Samtidigt står industrin och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser hos myndigheter som för länge sedan tappat förståelsen för näringslivets förutsättningar.
Onödig byråkrati går ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare, inte minst på landsbygden, upplever att staten kör över dem i frågor där ägarrätten borde respekterats. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Och den avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten, en välgärning i sig.
Moderaterna gick till val med målsättning att minska regelbördan med 30 procent och nu inleds arbetet med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. Skattelättnader och förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat. Extra viktigt är förstärkningen av regelrådet och det implementeringsråd som nu ska införas med syfte att minska regelbördan.
Dessa råd bör ta ett brett grepp om förenklingsarbetet. Det behövs inte bara konsekvensanalys av nya regler, det måste också rensas rejält i befintlig regelflora. Reglers existensberättigande måste bygga på frågan – vilket problem löser dem? Även överimplementeringen av EU-regler måste få ett stopp och myndighetsutövningen granskas. Regleringsbrev bör peka ut en tydlig företagarlinje för de myndigheter som hanterar näringslivsfrågor. Tillståndsprocesserna måste kortas.
Att regeringen nu går från vallöfte till verkstad när det gäller regelkrånglet är viktigt och välkommet. Så stärks svensk företagsamhet och därmed Sverige.
Anna af Sillén (M)
Riksdagsledamot Sörmland