Många av oss hade inte kunnat föreställa oss den senaste tidens utveckling bara för ett par år sedan. Först en världsomfattande pandemi som följs av krig i Europa. Det känns som en surrealistisk tanke. Omvärldens förändringar visar tydligt på vikten av en hög och säker självförsörjningsgrad.
De svenska gröna näringarna brottas för tillfället med många problem. Det handlar om kostnadsökningar på insatsvaror, som ännu inte följts av ökade intäkter. Utvecklingen av lantbrukets kostnader för produktionen kan tyvärr förstärkas av krigshandlingarna. Konsekvensen för konsumenten kommer bli större prisökningar på maten i affären.
Som lök på laxen får vi nu även en krångligare administration och regelbörda än våra kollegor i andra länder. En svensk övertolkning av EU:s artskyddsförordning gör att skogsägaren ska ta hänsyn till varenda fågel på individnivå, något som i praktiken omöjliggör praktiskt skogsbruk. Skogen har under lång tid agerat som många lantbrukares bank. När lönsamheten sviktar i jordbruket finns skogen bland annat som en reserv för investeringar.
Jordbrukare i stadsnära lägen får ofta argumentera mot kommunerna som vill breda ut sig över högproduktiv åkermark, detta trots att åkermarken har ett ganska starkt skydd i miljöbalken. Flera av våra sörmländska kommuner överväger att, för alltid, ta åkermark ur produktion till förmån för logistikparker eller annan byggnation. Varje förstörd hektar påverkar vår självförsörjningsgrad.
Tänk om! Det tillverkas inte någon ny åkermark!
Lantbrukare kan ibland verka gnälliga. Men den enkla förklaringen just nu är att uppförsbackarna är många och att vi hela tiden behöver vi förklara och försvara vår existens, trots att livsmedel är det mest nödvändiga för oss människor.
Vid kriser fungerar vår livsmedelsproduktion som en viktig del av vår civila beredskap. Möjligheterna till import kan snabbt och oförutsägbart förändras. Idag är Sverige självförsörjande till cirka 50 procent på livsmedel. Graden har minskat i snabb takt sedan början av 90-talet. Med rätt förutsättningar kan vi dock vända utvecklingen och öka självförsörjningsgraden till 80 procent, som de har i Finland.
Men det kräver en ändrad inställning och vilja hos både politiker, myndigheter och dig som konsument. Vill du som makthavare veta hur är du välkommen att kontakta oss i LRF.
Förvänta dig inte att svenskt lantbruk kan leverera fullt ut i kristid om du inte stödjer den i fredstid.
Johan Lagerholm
Ordförande Lantbrukarnas Riksförbund Södermanland