Runt om i Sverige sitter framtidens läkare upptagna med samma problem: att försöka få tag på en AT-tjänst. Allmäntjänstgöring (AT) är obligatorisk för alla studenter som påbörjade sin läkarutbildning före höstterminen 2021. Utan AT-tjänst, ingen läkarlegitimation.
Att få AT-tjänst är lättare sagt än gjort. Antalet nyutexaminerade läkarstudenter är nämligen långt fler än antalet tillgängliga AT-tjänster. En undersökning från Sveriges yngre läkare (SYLF) visar att väntetiden för att göra AT här i Region Sörmland är 10,5 månader, och väntan blir länge för varje år.
Regeringens nationella vårdkompetensråd har gjort beräkningar som visar att tiden från läkarexamen till läkarlegitimation har ökat med 5,5 månader sedan 2008. I dag tar det i snitt hela tre år från examen till läkarlegitimation. Och när vägen till legitimation blir längre, blir förstås vägen till färdig specialistläkare ännu längre. Samtidigt som det råder stor brist på specialistläkare. I 19 av 21 regioner står nyexaminerade läkare och stampar i väntan på att få göra AT. Det är ett enormt slöseri med samhällets resurser. Bristen på AT-tjänster går naturligtvis ut över patienterna som får vänta på vård när bristen på specialistläkare är stor.
För den som är i behov av vård blir bristen på AT-tjänster en patientsäkerhetsrisk. För vad tvingas dessa oerfarna, nyexaminerade läkare utan legitimation, i väntan på AT-tjänstgöra? Jo, de får vikariera som olegitimerade läkare. Hela 91 procent arbetar som läkare utan legitimation under sin väntan på AT.
Inte sällan hittar vi dem på akutmottagningarna med hög arbetsbelastning och ofta utan tillgång till handledning och stöd av legitimerad kollega. Som underläkare före AT har man också betydligt sämre villkor och lön än AT-läkare. De som är ansvariga för att detta får fortgå är regionerna. AT är tänkt att vara den första introduktionen till läkaryrket. I stället blir det tuffa vikariat med mycket sämre arbetsvillkor på akuten.
Regionerna måste genast sluta med att systematiskt utnyttja unga läkare som billig arbetskraft.
För att lösa bristen på AT-tjänster kräver vi följande åtgärder:
1. Staten måste ta över ansvaret för dimensioneringen av AT-tjänster. Regeringen måste skyndsamt ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta över ansvaret att dimensionera och samordna hur många AT-tjänster som ska finnas i varje region. Regionerna måste sluta se det som fritt valt arbete.
2. AT-tjänsterna ska vara 18 månader. I dag är majoriteten av AT-tjänsterna längre än vad som krävs. Omvandla samtliga AT-tjänster till 18 månader så blir fler tjänster tillgängliga.
3. AT ska kunna förläggas till fler verksamheter än vad som traditionellt gjorts. Så länge AT-läkaren uppnår målen kan till exempel delar av kirurgplaceringen göras vid en kvinnoklinik.
Robert Holmqvist
Ordförande Sveriges Yngre Läkare i Sörmland
Marie Engman
Ordförande Sörmlands Läkarförening
Madeleine Liljegren
Ordförande Sveriges Yngre Läkare (SYLF)
Sofia Rydgren Stale
Ordförande Sveriges Läkarförbund