Ungefär 20 % av eleverna som börjar gymnasiet i Sverige misslyckas med att ta examen, vilket medför problem både för enskilda individer och för samhället i stort. I Sörmland är Nyköping "bäst” med knappt 17 % som inte klarar gymnasiet.
Tittar vi på kommunerna i västra Sörmland ser det betydligt värre ut. I Katrineholm är det drygt 23 % som inte klarar gymnasiet och i Flen nästan 25 %. I Vingåker misslyckas 33 % – en tredjedel av eleverna – att fullfölja gymnasiet!
En inte avlägsen koppling är den mellan icke slutfört gymnasium och arbetslöshet. Sörmland har, tillsammans med Skåne, högst arbetslöshet i Sverige. År 2023 var andelen arbetslösa i åldern 16 till 64 år, åtta % för män och nio % för kvinnor. Arbetslösheten i hela riket är sex % för både män och kvinnor. Sörmland är också det län i Sverige med flest barn i gruppen med låg inkomststandard, något som också kan kopplas till detta.
Mitt i denna utbildningskris föreslår SD i sin Sörmlandsbudget för 2025 att avyttra, vilket i praktiken betyder lägga ned, Åsa folkhögskola, en skola som i över 150 år har höjt utbildningsnivån i västra Sörmland, ett område där det uppenbarligen behövs som allra mest.
Sveriges folkhögskolor erbjuder en viktig lösning på ovanstående problem genom att ge unga människor en andra chans att färdigställa sina gymnasiestudier och skapa nya vägar mot arbetsmarknaden eller vidare studier.
Folkhögskolornas allmänna kurser är särskilt utformade för dem som saknar gymnasiekompetens. Genom att läsa ämnen som svenska, engelska, matematik, naturkunskap och historia kan deltagarna nå grundläggande behörighet till högre utbildning.
Utöver detta arbetar folkhögskolorna också med demokrati, enligt det första av statens fyra syften med folkbildningen: “att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin” – en mycket viktig uppgift i dessa tider!
Många folkhögskolor erbjuder också praktiska kurser som är direkt kopplade till arbetsmarknaden, såsom utbildningar inom vård, hantverk, eller kultursektorn. Dessa kurser kan hjälpa unga att snabbt kvalificera sig för specifika jobb och minska risken för långvarigt utanförskap. Tyvärr har vårdbiträdeskursen på Åsa folkhögskola tvingats lägga ned på grund av neddragningar.
Många unga som kanske inte passar in i traditionella akademiska utbildningar blomstrar inom konstnärliga och kreativa kurser som erbjuds på folkhögskolor. Detta kan leda till nya karriärvägar inom kultursektorn eller mediebranschen.
Folkhögskolor är också viktiga för nyanlända ungdomar som behöver förbättra sina språkkunskaper och förstå det svenska samhället. Folkhögskolorna erbjuder språkkurser och introduktion till arbetsmarknaden, vilket hjälper deltagarna att snabbare komma in i samhället och minska klyftor, både utbildningsmässiga och ekonomiska – något som gynnar samhällen enormt, vilket forskning visar.
Genom individuella studieplaner, anpassat stöd och pedagogiska metoder som bygger på dialog, deltagande och bemyndigande, erbjuder folkhögskolor en andra chans för de som inte slutfört gymnasiet. Folkhögskolor arbetar dessutom med att stärka elevers självförtroende och motivation, vilket ökar deras möjligheter att klara vidare utbildningar eller ta sig in på arbetsmarknaden.
Mellan 23 och 33 % av eleverna i Katrineholm, Flen och Vingåker klarar inte gymnasiet. För att vända detta är Åsa folkhögskola en oumbärlig institution för demokrati, utbildning och för samhället i KFV-regionen.