Sjukskrivningarna inom Vård och omsorg är en katastrof

Sjukskrivningarna bland heltidsanställd personal inom vård- och omsorgsförvaltningen ligger på cirka 10 procent.

Sjukskrivningarna bland heltidsanställd personal inom vård- och omsorgsförvaltningen ligger på cirka 10 procent.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2022-04-07 21:16
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjukskrivningarna bland heltidsanställd personal inom vård- och omsorgsförvaltningen ligger på cirka 10 procent vilket innebär att var tionde anställd är sjukskriven varje dag. Beror detta på Coronan? Nej! Sjukskrivningar har legat runt 10 procent i flera år. Själv har jag gått tillbaks till 2016 och mönstret är detsamma. Inte bara för sjukskrivningarna utan också vad gäller skrivningar om att det här ska åtgärdas som finns i alla dessa års årsredovisningar. Men inget händer.



10 procents sjukfrånvaro är väldigt högt, högt i jämförelse med andra yrken och andra ”omsorgsföretag”. Jämfört med bygg och tung industri ligger det mer än dubbelt så högt. Kostnaderna för förvaltningens sjuklöner uppgår till hiskeliga 17-20 miljoner om året och en halvering av sjukskrivningstalet skulle innebära att pengar kan frigöras för att exempelvis anställa ytterligare 15-20 undersköterskor.

Effekten av de höga sjuktalen är att de som behöver hjälp i hemmet eller som bor på boende alltför ofta får träffa på ”okänd” vårdpersonal i sin vardag. I värsta fall kan en individ som har hemtjänst få besök av upp till tjugo olika individer på en fjortondagars period. Detta stärker inte direkt dessa personers trygghet snarare tvärtom.

För personalens del innebär det att det i bästa fall kommer in vikarier som täcker upp i arbetslagen men samtidigt kanske dessa måste lära sig rutinerna för arbetslagets vårduppdrag vilket kan leda till extra stress bland den fasta personalen.



Ekonomiskt är det en katastrof, pengar rullar fritt ur en verksamhet där majoriteten i nämnden inte har lyckats styra förvaltningen på rätt sätt. Liberalerna har på flera nämndemöten lyft frågan och på senaste mötet där årsbokslutet var uppe för beslut tog vi upp frågan om det inte är hög tid att upprätta en handlingsplan för att en gång för alla komma till rätta med den höga sjukfrånvaron. Svaret från nämndens ordförande var att hon var trött på handlingsplaner och att nu 2022 har kommunen ”hälsoår” och satsningar kommer att ske för friskare medarbetare. Detta har jag hört tidigare, även då utan resultat. 

Vi tror inte att sjukskrivningarna i första hand är en konsekvens av att folk är förkylda utan en effekt av underbemanning, tighta tidsscheman och känslan av att inte få vara delaktiga i planeringen av den dagliga verksamheten – det vill säga stress.

Att inget görs är orimligt. Vi föreslår därför att förvaltningen med extern kompetens tillsammans med personalen arbetar fram en lösning som gör att de anställda kan känna sig delaktiga och får rimliga tidsscheman.


Björn Wahlund
Liberalerna