I en tid av politisk turbulens utöver det vanliga, finns anledning att stanna upp och reflektera över vilket samhälle vi vill ha. Grunden till ett samhälle som präglas av solidaritet och tillit byggs med omsorg och över tid.
Starten går direkt när det nya livet föds under förhoppningsvis goda förhållanden, både medicinskt och socialt. Så småningom blir även skolans alla nivåer livsviktiga när ansvarstagande, empatiska, fungerande, lyckliga och kunniga vuxna ska tillåtas blomma till sin fulla potential.
I statistik som Skolverket levererat i ett PM 2021-03-25 beskrivs personalsituationen i svensk skola på olika sätt. Ett mått som fångat mitt intresse är antal elever per lärare och då specifikt i Svenska för invandrare (SFI) inom vuxenutbildningen. Lärartätheten är betydligt lägre där än i andra skolformer. Mellan åren 2016 och 2019 utvecklades antalet elever/lärare så här: 22,2/lärare till 24,6.
Inte nog med att utvecklingen gått åt fel håll med ökad arbetsbelastning som följd, i jämförelse med lärartätheten i grundskola (12,2) eller gymnasiet (12,2) ser man att lärartätheten är endast hälften i SFI.
Även om variationen är stor även i Katrineholm är det inte ovanligt att grupper har över 30 inskrivna elever och dessutom sker kontinuerliga intag var 5:e vecka i befintliga grupper. Tidspressen är ständigt närvarande när antalet veckor som eleverna har på sig att tillägna sig det nya språket är mer begränsad än förut. Att det befinner sig elever i samma klassrum som gått olika lång tid gör inte saken lättare att hålla ihop för läraren.
Alla som i vuxen ålder har provat att lära sig ett helt nytt språk vet att det är en krävande uppgift, även om du har studievana. På SFI är blandningen av åldrar mycket stor liksom studiebakgrunden. Organisatoriskt är utmaningen stor när elever ska stoppas in i ”rätt” grupp med rätt studietakt då vissa nivåers klasser kan få väldigt många elever.
Generellt finns också stora utmaningar i att flera elever inte kan läsa eller skriva, ens på sitt eget modersmål. Behovet av stöd, enskilt eller i liten grupp, är omfattande. När flera elever som är i pensionsåldern blandas med yngre uppstår stora svårigheter i hur undervisningen ska läggas upp.
Nu när röster höjs för språkkrav vill vi som vill se en förbättrad integration, se en utveckling som kan ge våra nyanlända bra förutsättningar för att lära sig vårt språk på en rimlig nivå. Därför måste lärarna ges goda förutsättningar för att kunna leverera bra undervisning för att kunna fullfölja skolans del av uppdraget.
Barn till nyanlända föräldrar behöver se att deras mamma och pappa kämpar och utvecklas för att själva förstå att utbildning är viktigt. Investeringen på kvalitet kan ge mångfalt tillbaka.
Bo Sundahl
Lärarförbundet Katrineholm