Så stänger vi det digitala kunskapsglappet i skolorna

Det är naturligt att undervisningsformerna i den svenska skolan anpassas i takt med samhällets och teknikens utveckling.

Det är naturligt att undervisningsformerna i den svenska skolan anpassas i takt med samhällets och teknikens utveckling.

Foto:

Debatt2022-09-23 20:13
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett digitalt kunskapsglapp håller på att skapas bland landets elever. De elever i Sörmland som inte får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens kommer få svårare att konkurrera om både utbildningsplatser och jobb.Med höjda politiska ambitioner kan vi stänga glappet och ge alla elever likvärdiga förutsättningar.

Enligt den nationella digitaliseringsstrategin ska samtliga svenska elever ges förutsättningar för att utveckla digital kompetens och ha tillgång till digitala verktyg utifrån behov och förutsättningar.



Men skolan har inte de förutsättningar som krävs för att kunna leva upp till de uppsatta målen. I Lärarpanelen, där 1 422 lärare över hela landet har svarat på frågor om läromedel och IT i skolan, uppger var tredje lärare att den tekniska utrustningen fungerar dåligt. Över hälften uppger att de inte har tillräckligt med tid för att lära sig hur digitala läromedel fungerar.

I Skolverkets egen uppföljning av digitaliseringsstrategin konstateras att två elever måste dela på en dator på 1 av 10 skolor. För de elever som inte har tillgång till dator i hemmet blir det betydligt svårare att tillgodogöra sig utbildningen. Ett digitalt kunskapsglapp håller på att skapas mellan landets elever.

Elever som inte får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens riskerar att bli en digital underklass. De kommer få svårare att konkurrera om både utbildningsplatser och om jobb på arbetsmarknad i snabb förändring.



För att skolan ska kunna ge alla elever rätt digitala förutsättningar behöver vi höja ambitionsnivån. Vi vill att följande förslag förverkligas:

1. Satsa på digital kompetens
Vi vill se en bred nationell satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens – inte minst eftersom Skolverket konstaterat att många lärare saknar kunskap om hur teknik och digitala lösningar ska användas i undervisningen.



2. Prioritera utrustning och uppkoppling
Sörmlands rektorer måste ges möjlighet att lösa de tekniska problem som uppstår i lärarnas vardag, exempelvis i form av daterad utrustning och svajig uppkoppling. Därför behöver Sörmlands kommunpolitiker öka resurserna till digital infrastruktur i skolorna.

3. Ta lärarnas tidsbrist på allvar
Det är naturligt att undervisningsformerna i den svenska skolan anpassas i takt med samhällets och teknikens utveckling. Sörmlands lärare bör därför få tid och möjlighet till kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling.



Ge Sörmlands elever rätt möjligheter att klara sig på en arbetsmarknad som redan i dag skriker efter digitala kompetenser. Skapa en skola där alla elever ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens.



Fredrik Bengtsson
Vd för kunskaps- och läromedelsföretaget NE